Roliga sms
När jag låg på sjukhuset dagarna efter operationen hade jag väldigt svårt att smsa eftersom jag var så trött att mina ögon gick i kors och jag hade svårt att fokusera blicken på skärmen! Här har ni ett exempel på hur mina sms kunde se ut! Haha jag skrattar lika mycket varje gång!
Puckeln är borta
Svar på fråga
mathilda om Vilken skillnad!:
hej, hade dom "kapat" av det där systemet eller vad man ska säga i din kropp så du inte kunde svettas på ena foten? jag fattar inte riktigt varför och vad det är? kan du inte svara i ett inlägg så vore det bra!
Svar:
Nej jag har inte haft något problem med det som tur är!:) Jag har också hört att folk drabbats av detta men jag tror att det är större risk att det händer när man gör en främre operation, alltså att man går in genom revbenen istället för längs med ryggraden! Nerver osv går ju lite olika och det kan ju hända att något skadas eller kapas av när man går in den vägen som gör att det systemet inte funkar.
.
Jag vet inte om du blev så mycket klokare av mitt svar men jag vet inte så mycket om det ;) Om ni läsare vet något så får ni gärna lämna en kommentar så ska vi se om vi kan lösa denna gåta haha!
Update:
Sara om Svar på fråga:
Hej! Jag kan säga hur det var i mitt fall. Jag gjorde en främre operation och då var de tvungna att kapa ett nervsystem (kommer inte ihåg om det var det parasympatiska eller sympatiska). Detta dels för att komma åt men också för att de höll på precis där de går. I och med att de kapade nervsystemet så resulterar det i att jag inte kan svettas om ena foten (i mitt fall den vänstra foten) och den är också alltid mycket varmare än min högra:)<3
Aaaaj
Kom precis hem efter att ha vart i gång och hjälpt till inför och under kalaset sen 11 imorse. Det har varit grymt kul men också påfrestande för min rygg. Jag har dock försökt att sitta så mycket som möjligt och inte böjt mig allt för mycket. Idag har jag fått äta maxdosen av min medicin.
Alla hade hört talas om min operation så idag var jag hon som hade opererats och min syster hon som precis tagit körkort. Haha det var typ så vi blev presenterade.
Har känt av en skavande värk till vänster om ärret lite längre ner. Jag tror också att det är en skruv jag känner genom huden och jag har fått ondare under hela kvällen tex när jag tar djupa andetag eller skrattar. Nu gör det så ont att det känns som någon gräver och skaver innanför skinnet och jag kan knappt röra mig eller ens vända mig i sängen. Jag hoppas att det blivit bättre när jag vaknat.
Kalas
Långfärd
Idag skulle jag åka min första långa bilresa på 1,5 timmar för att hälsa på min pappa och gå på kalas. Sjuksköterskorna avrådde mig från att göra det då detta har varit planerat länge och mamma frågade dom när jag låg inne. Trots detta har jag mått såpass bra och känt att jag klarat av det.
Det enda jobbiga var att bilresan nästan tog 3 timmar då det var kö en del av vägen. Först nu 6 timmar senare kan jag lägga mig i min säng och pusta ut. Tabletterna gör mig väldigt trött samt att det var väldigt utmattande att sitta i en bil och greja när jag väl kom fram. Nu är jag helt slut och jag kommer somna direkt känner jag. Imorn är det 60 års kalas och jag hoppas att jag ska orka med hela dagen.
Även om jag verkar väldigt pigg och frisk kan det ändras väldigt snabbt. Jag har inte riktigt samma ork som tidigare även om jag inte visar det så mycket. Jag försöker nog lura mig själv att jag är frisk trots att jag innerst inne vet att så inte är fallet.
Nä nu blev det mycket prat om ingenting nu måste jag sova godnatt!
Vilken skillnad!
Innan jag åkte in till sjukhuset för att opereras mätte jag mig på min vägg för att kunna se vilken skillnad det var när jag kom hem igen efter operationen.
När jag sedan kom hem igen lät jag min syster måla ett nytt sträck på väggen för hur lång jag var. Jag blev nästan rädd för det var verkligen skillnad!
Ps, jag har fotat ganska nära så efter att ha läst inlägget kom jag på att det kan vara svårt att se hur långt det är haha! Detta är ca 2,5 cm!
Övningskört!
Idag har jag övningskört för första gången sedan operationen. Det var lite ovant men det gick ganska bra iallafall och det var inte så svårt att kolla döda vinkeln osv som jag trodde. Nu är jag redo att satsa på mitt körkort igen!
Tråkigt nog blir det ju fler lektioner men det gör mig inte så mycket. Jag tycker det är så kul att köra på trafikskolan så det är ingen fara haha!
.
Det kändes jättekonstigt att helt plötsligt se över ratten vilket jag inte gjort innan då min rygg vart så ihopsjunken. (gammal bil=funkar inte att höja sätet) Jag kände mig nästan en meter längre! Jag älskar känslan av att komma tillbaka mer och mer till mitt gamla vanliga liv och att köra bil var ett stort steg i rätt riktning!
Min knut
Längst ner en bit under ärret har jag en knut från när dom har sytt. Det ser ut som en helt vanlig knut man gör när man tex ska brodera så att tråden ska sitta kvar.
Haha det ser jätteroligt ut!
3 veckor post op
Idag är det tre veckor sedan jag opererades. Kan ni se hur mycket mer jag kan böja mig nu än vad jag kunde när precis hade kommit hem från sjukhuset? Helt otroligt! Inte konstigt att jag inte behöver min griptång längre;) Jag tycker att man ser ganska tydligt var jag är opererad for där är jag helt rak medans resten är lite mer böjt! Lite roligt haha:)
.
För er som inte minns lägger jag upp den gamla bilden också så att ni kan jämföra!
Detta var 10 dagar efter operationen.
Mina hjälpmedel
När jag lämnade sjukhuset fick jag med mig ett par hjälpmedel hem. Jag tänkte visa dom nu.
.
.
Vet inte vad den heter men den var iallafall till för att sitta på när man duschar samt om man inte kunde komma i badkaret själv skulle man sätta sig på den på kanten och dusha bara. Jag kände ganska direkt att jag inte behövde denna så den tog jag bort redan vid andra duschen.
.
.
Sängbensförhöjare. Dessa är grymma och gör att jag slipper ta mig upp från golvet när jag ska ur sängen haha!
.
.
Griptång. Denna var väldigt bra att ha i början men nu använder jag den inte längre. Det är liksom inte så att om jag tappar något på golvet eller behöver ta upp något så orkar jag ju inte springa och hämta den. Nä då böjer jag hellre på knäna och tar upp det själv. Men som sagt i början när jag inte kunde böja mig alls var den väldigt bra!
.
.
Och till sist det bästa av allt! Glidlakan! Detta är det jag inte hade klarat mig utan. Det gör att när man sover på natten och har kläder på sig så är det jättelätt att vända på sig i sängen eftersom man glider runt bara man puttar lite. Det här kommer jag nog att behålla längst av alla mina hjälpmedel. (Man lämnar tillbaka alla när man inte behöver dom längre, T,om glidlakanet) Så till alla er som ska opereras så rekomenderar jag detta!
Shoppat loss på apoteket
Haha nä men nästan så!
Läkaren på vårdcentralen tyckte inte att det var så farligt sa jag skulle avvakta lite till angående rodnaden i ärret. Sen eftersom mina tabletter är slut frågade jag om han kunde skriva ut nya. Han tyckte att morfin var alldeles för starkt så jag fick några tabletter som ligger ett snäpp under de morfintabletterna jag har ätit. Jag får testa och se hur det går eftersom jag redan trappat ner på tabletterna så mycket att jag har ont dagligen men så att det ändå funkar.
Förhoppningsvis blir jag ganska smärtlindrar iallafall. Idag har jag haft väldigt ont hela dagen eftersom jag tog min sista tablett igår och vägrade att ta en svett tablett. Det innebär att jag fram tills nu bara tagit två panodil, snacka om värk. Jag har legat i sängen hela dagen och väntat på att mamma skulle komma hem och köra mig. Kände att jag inte klarade av att vänta längre så jag gick och tog bussen två hållplatser. Väl inne på vårdcentralen fick jag vänta i över en timma på en hård stol. När jag lutade mig bakåt tog det i på det enda stället i ärret där jag har någon känsel kvar haha.
.
En till grej som gör mig lika förundrad varje gång är hur lite Allmänläkare vet om Skolios. Jag berättade att jag hade haft korsett och han frågade om man blev helt stel av det. Eh ja det är ju liksom en plastgrej som täcker en stor del av överkroppen?
När jag sedan tog av mig tröjan utbrast han förvånat att oj det var ett långt ärr det måste vart en stor operation. Jag har ändå bara tagit 9 kotor det finns dom som har myyycket längre ärr än mig. När han sedan frågade vad dom hade gjort under operationen fick jag förklara att dom hade stelopererat. Då fick jag frågan om det gjorde att jag inte kunde böja mig och haha jag dog lite, dom måste läsa på lite mer om skolios tror jag;)
Han frågade också varför dom valde att operera. Den frågan har jag fått från tre olika läkare på vårdcentralen, precis som att läkarna måste ha hittat en anledning förutom att man är helt sned för att operera.
.
Sist när jag var där och fortfarande stog i kö till operation sa en kvinnlig allmänläkare till mig att det var minsann inte vanligt att man behövde behandlas för skolios och antog att jag inte hade haft någon behandling direkt. När jag sedan berättade att jag hade haft korsett OCH skulle opereras kunde hon knappt tro det för att det är sååååå ovanligt att man behöver behandla skolios. Men jag vet själv att så ovanligt är det inte. Eller jo fast nä. 3 av 1000 drabbas av en skolios som behöver behandlas med antingen korsett eller operation. Men att det är så ovanligt som hon påstår kan jag inte säga för hur kommer det sig då att alla 6 sjukhus i sverige som opererar skolios har en väntetid på 6 månader eller mer. Jo just för att det är så många som behöver opereras för detta varje år.
Sen finns det ju faktiskt de man "glömmer bort". Det är de med andra diagnoser som tex sitter i rullstol. Väldigt många med andra sjukdomar som sitter i rullstol har skolios och det är de som inte vi ser. De är de som vi aldrig får kontakt med och därför kan vi lätt glömma dem. Men, de är en stor del av de 0,3 % som drabbas.
.
Nä nog för mig, här har ni bild på det jag köpt idag:
Kirurgtejp samt mina nya tabletter. Tejpen är dock bara 3 meter och eftersom mitt är är nästan 30 cm kommer den inte räcka så långt om jag ska tejpa ärret i 5 månader:)
Jobbiga saker idag
- Mina morfinkapslar är slut och det kan ta flera dagar innan läkaren har tid att skriva ut nya.
- Pga av tidigare punkt betyder det att jag måste ta tabletterna jag svettas av. JAG VILL INTE.
- Jag ska gå till vårdcentralen som ligger en bra bit bort om man som mig inte orkar gå så långt.
- Mitt ärr kliar men eftersom jag inte har någon känsel så känner jag inte när jag kliar tillbaka.
Mitt ärr läker inte riktigt som det ska
När jag tog bort plåstret på vårdcentralen i tisdags sa hon att ärret var rött och irriterat längst upp och att om det inte blev bättre skulle jag komma tillbaka. Nu när det nästan gått en vecka är det fortfarande rött och svullet längst upp medans resten av ärret har börjat läka fint.
.
Tycker ni att jag ska gå till vårdcentralen imorn eller ska jag vänta?
(Jag är inte så smutsig som det ser ut det är klister från plåstret som inte har försvunnit än haha)
Stora framsteg!
Jag har ju inte hunnit berätta vad jag gjort de senaste dagarna!
I fredags gick jag på min första riktiga promenad. Det blev hela vägen till ica maxi ca 1 km bort. Där gick jag och kikade i lite affärer medans min vän fick bära min väska efter ett tag haha. Sedan gick jag hela vägen hem i regnet så även om jag bara ville springa hem fick jag gå långsamt och bli blöt. Menmen!
.
I fredags kväll kom mamma på att min lillasyster inte hade ett vitt linne till sin dansuppvisning morgonen efter så då fick jag och min syster slänga oss i bilen och åka till Frölunda torg som ligger ca 20 minuter härifrån. Sen fick vi gå väääldigt fort genom hela köpcentret för att komma till H&M innan det stängde. Jag kan inte fatta att jag var ute på shoppingrunda med min rygg men det gick ganska bra! Detta var även den dagen jag bestämt mig för att hey, kanske klarar jag mig utan mina morfintabletter. Jag hade bara tagit två panodil på hela dagen men bestämde mig för att nej det funkar inte så innan jag åkte fick jag ta en morfintablett iallafall.
.
Igår åkte jag bil till min kompis och fick testa på hur det var att knyta skorna utan att ha något att sitta på. Det blev alltså att sitta på golvet som en 5 åring, fast med vääldigt rak rygg och svårt att nå fötterna hur jag än gjorde. Jag tror jag får öva mer på det där!
Sen åkte jag till min lillasysters dansuppvisning där det var så mycket folk att det bara fanns ståplats kvar när vi väl kom in. Jag fick alltså stå och kolla i 30 minuter. Då önskade jag att jag hade haft en handikapp skylt eller liknande.
.
Igår kväll var det dags för min kompis 18 års fest. Jag åkte bil dit och alla var så gulliga och la filtar bakom min rygg och människor jag aldrig pratat med men har på fb frågade hur det var med ryggen osv. Alla var jättegulliga mot mig och lät mig knappt göra något haha!
Eftersom jag äter morfin blev det ingen alkohol för mig och min syster var chaufför så där satt vi med vår coca-cola. Efter det var det dags för kubb och jisses vad snett det blev. Att försöka kasta med helt rak rygg var svårare än jag trodde. Pinnen flög åt alla håll och det var som att jag inte kunde styra mina kast. Väldigt läskigt!
Jag ska väl dock inte klaga då mina vänner var lite lulliga och kastade snett dom med;)
.
Senare mot kvällen när man började märka på alla att de hade druckit liite för mycket hände det grejer. Folk dansade in i mig flera gånger och jag fick vara vaksam så att jag inte skulle bli knuffad och ramla. Många ramlade genom häcken ett par gånger och ville bli uppdragna och jag var tyvärr inte till så stor hjälp, jag hade inte styrkan till att dra upp någon.
Min kompis familj var i huset samtidigt och vi satt i ett party tält utanför. Varje gång vi skulle in på toa ville min vän presentera mig för familjen och släkten med " Det här är Julia. Hon har precis opererat hela ryggen för att hon var helt sne. hon hade SKOLIOS. Dom öppnade hela ryggen och skulle visa på sina släktingar. Hahaha jag hade så kul åt henne, min käre vän som alltid blir så glad och go när hon dricker lite för mycket;)
Kort och gott. Varenda människa på festen visste om vad som hänt med min rygg och varje gång jag stötte på folk frågade dom hur det var med ryggen, även om vi sågs för 5 minuter sen. Sjukt gulliga iallafall.
Klumpig som jag var glömde jag även mina tabletter hemma. Fick två panodil av min kompis men efter kubben kände jag att det inte räckte. Mamma fick komma ner med mina tabletter.
PANIK jag hade bara 4 kvar av dom jag äter. Efter som har jag bara kvar mina tabletter som jag slutade med förra veckan för att jag svettas så otroligt av dom samt känner att jag inte behöver dom sålänge jag har mina kapslar som jag kan ta vid behov istället. Det brukar bli ca 1-3 gånger per dag.
.
Yeahyeah, ska se om jag kan få fler utskrivna imorgon när det är måndag. Mamma pratade med personalen på avdelning 16 igår men dom hade ingen läkare där på helgen som kunde skriva ut så vi får snällt vänta tills imorn. Jag hoppas dom vill skriva ut fler för nu har jag bara en kvar att leva på och sen måste jag ta mina svett tabletter.
.
Men åter till festen. Jag är stolt över mig själv att jag klarade av 6 timmar på en fest med helvilda människor utan att ramla eller få nämnvärt ont i ryggen. Det var riktigt kul att få komma ut och träffa folk igen. Man blir galen av att sitta hemma hela dagarna.
.
Inatt har jag dock känt av ryggen väldigt mycket. Varje vänding har varit smärtsam. Nu när jag tänker efter så märker jag att jag sover som vanligt nu. Jag vänder mig runt på mage och ligger och sover lite hur jag vill. Det är en stor skillnad från tex de första dagarna på sjukhuset då jag fick ringa på klockan och be dom vända mig till andra sidan. När jag vaknade fick jag mödosamt ta mig ur sängen och gå ner och hämta mina tabletter som jag längtat efter hela natten i min jackficka.
Ja man mår väl som man förtjänar så här dagen efter hehe men denna gången är det inte alkoholen som ställt till det.
.
Det har inte ens gått 3 veckor sedan operationen så jag förstår ändå att jag har ont. Jag kanske går för fort fram jag vet inte riktigt. Hade tänkt att jag kanske skulle övningsköra lite idag om jag hinner men jag får se hur jag mår också. Om jag har ont i ryggen idag ska jag nog vänta. Tog en Oxycontin nu (tabletten som jag svettas av och har slutat med) Det räckte inte riktigt med den vanliga dosen idag känner jag.
.
Haha lång och konstig text och ni orkar säkert inte ens läsa hälften menmen:)
Min skolioshistoria på film
Ni kanske har kollat på sånna här filmer på youtube någongång, människor som har sammanfattat sina skolioshistorier till en film. Jag bestämde mig för att göra en egen och här har ni den!
Jag har den på youtube men där tog de bort musiken eftersom det var upphovsrätt på det och blabla så här har ni min orginalfilm:
Fråga från Frida!
Frida om Mina besökare under veckan på sjukhuset:
Hej!
Skulle va kul och veta om du tar såna blodprops sprutor efter operationen? Jag själv tar dom varje dag och dom är helt hemska även om dom inte gör ont och jag måste ta dom i en hel månad.
Svar:
.
Nej tur nog gör jag inte det! jag behövde bara ta dom på sjukhuset och är väldigt glad att det endast var då, fy vad de sved efteråt haha. Hur kommer det sig att du behöver ta dom så länge? Vad hemskt jag lider med dig!
För er som inte vet vad vi snackar om så ska jag förklara. Varje kväll på sjukhuset (7-10 dagar efter operationen) måste man ta en blodförtunnande spruta i magen eller i låret. Sticker gör inte så ont men det svider ett tag efter. Jag var jätterädd inför dessa sprutor innan eftersom jag är väldigt nålrädd men det gick bättre än vad jag trodde:)
Mina besökare under veckan på sjukhuset
Jag hade en hel del besökare och jag lyckades få med nästan alla på bild så jag tänkte slänga upp dom här. Mer om dom kommer att komma upp när jag skriver min sjukhusberättelse dag för dag senare:)
Klasskompisar samt en annan kompis och min syster som inte är med på bild nu. Även Nathalie var där men utanför bild haha. Mycket gråt från mina vänner efter den här bilden togs eftersom de inte är vana att se mig sån.
Här har vi Nathalie till höger min kompis i mitten och min syster till vänster. Alla är så sugna på att vara med på bild!
Pappa var med mig under eftermiddagen dag 1 till eftermiddagen dag 2.
Fina nathalie!
Min bff med min systers två kompisar.
Emma och Jenni på besök igen sötisar haha!
Fina Janna och Angelica<3
Ytterligare några vänner från klassen samt min barndomskompis!
Finaste<3
När alla andra mesade och knappt vågade sitta bredvid mig var det äntligen någon som hoppade upp och tog för sig, go therese haha! ;)
Fina krsitin kom på besök och gick med mig på långpromenad till pressbyrån! (jag snodde din bild den var mycket vackrare haha)
Pappa med familj (styvmamma (heter det så?) samt lillebror) kom på besök. Älskar mina dubbelparanteser. Någon fick äntligen rett utt mitt hår som inte hade sett en borste på år och dar.
Pappa fick vara med och vakta mig under trappövningen eftersom jag var yr
Och tillsist min lillebror haha!
Mamma och lillasyster
Min fina vän!
Finbesök första kvällen hemma!
Ja det var en bråkdel av alla bilder det, vill också nämna fina Julia och hennes mamma som kom på besök på självaste påskafton, ingen bild blev det då tyvärr:/
Att få på sig ett par skor...
Denna bilden är från i tisdags när jag skulle ut. Jag tror helt ärligt att jag satt i tio minuter för att få på mig skorna. Jag har ju inte världens lättaste skor heller och helt nya gör det inte bättre! När jag satt med foten så kunde jag inte se när jag knöt men det var inte det största problemet. Det var att få på skon på foten. Jag drog och skrek och min syster bara skrattade åt mig. Jag blev så frustrerad att jag nästan började gråta. Skohornet låg på golvet också så det fick jag inte upp.
Att något så simpelt som att ta på ett par skor skulle vara så svårt...
Taxi till skolan?
Hur många av er som opererat er har tagit taxi till skolan och hur funkar det? Jag har ca 1 timmes resväg till skolan och helst vill jag ju inte åka taxi men jag får väl göra det till en början iallafall. Det känns bara som att man är så bunden med taxi tider osv men å andra sidan vill jag ju inte behöva stå på bussen till skolan när den är full heller.
.
Beslutsångest på hög nivå
gästinlägg med info kring boken..igen!
Eftersom många har frågat mig via facebook och min mail om när deadlinen är för att skicka in texten om eran skolioshistoria så tänkte jag sno ännu ett gästinlägg på denna blogg eftersom de flesta av er med skolios kanske inte läser min egna blogg.Projektet ska vara klart senast den 21 maj så därför behöver jag få in era texter senast fredag den 11 maj så att jag hinner sammanställa, rätta och göra en bok av det.Kommer även att försöka göra så att det gå att ladda ner boken helt gratis, mer om detta när den är klar.Jag är så redan otroligt tacksam över att det var fler än jag trodde som ville vara med, men det vore ännu roligare om fler ville vara med och bidra. Ni har ju tid på er för er som vill!Läs gärna mitt tidigare gästinlägg med mer info kring projektet eller maila mig på [email protected]kram på er alla!// Sandra (sandramusic.blogg.se)
Mina mediciner
En salig blandning av mediciner. I listan har vi:
Oxycontin (de små vita) dessa är ett långtidsverkande morfin som man tar en varje morgon och kväll tillsammans med två panodil eller som jag har här, 500 mg alvedon. Dessa gör att man får världens värmevallningar och det är inte kul någonstans. Oxynorm är de små orange-bruna. Dessa tar man vid behov och är också morfin. Järntabletter en gång varje morgon för att få upp järnhalten i kroppen eftersom jag har brist på det. Alla dessa tabletter stoppar upp magen så jag har därför fått Lactulose som är i flaskan. Den ska förhindra förstoppning.
.
Eftersom jag vill trappa ner på morfinet har jag slutat med oxycontinet alltså det långtidsverkande och kör bara på alvedon och oxynorm som smärtstillande.
Före och efter operationen
Har lagt om såret nu
Hon tvättade med sprit två gånger aaj haha. Massa sårskorpor ramlade av när hon drog med spriten. Kände dessutom att jag inte har någon känsel lite över skulderbladen för jag kände ingenting när hon tejpade osv där. Det känns helt sjukt när man tar på ryggen och man bara känner med fingarna att man petar på huden, helt sjukt! Men känseln kommer nog snart tillbaka och gör den det inte gör det mig ingenting, jag kan leva fint utan någon känsel fläckvis på ryggen.
Ärret var lite rött längst upp så hon tejpade lite glesare där så att jag skulle kunna hålla koll på det så att det inte blev värre.
Innan jag tog av mig tröjan frågade hon om jag hade ett stort sår. Njaa inte speciellt tror jag, svarade jag. Jag menar det finns ju de som tar hela ryggen så jag anser inte att mitt ärr är sådär jättestort, det finns ju värre! När hon sedan fick se det sa hon, Oj det var ett långt ärr. Var du väldigt sned innan? haha hon får nog inte se så jättemånga skoliosopererade här där jag bor.
.
Fick också sprutan mot livmoderhalscancer och nu ligger jag med mer smärta i armen än i ryggen så det är ju skönt att slippa tänka på den för en stund.
Försökte ta en bild som ni får se så länge. Ikväll ska jag be min syster ta en bättre närbild, men man ser inte så bra pga all tejp över.
Det bästa är att jag inte har så mycket känsel där bh:n är, så därför kan jag ha den på mig. Den svarta grejen bredvid är såret efter dränaget.
Hur det går till när man sövs
Fick en fråga från Amanda om hur man gör med tröjan när man ska opereras så jag tänkte att jag skulle skriva i detalj hur det går till när man ska sövas. Så här gick det till för mig.
.
Två personal rullade ner mig till operation på morgonen. När man kommer ner får man ligga i en stor sal med massa små "rum" utav skynken så man ligger alltså flera på rad fast med skynken emellan. Där fick jag ligga en stund i min säng med stora gröna gelegrejer som var varma kring mina armar. Det var för att locka fram mina blodkärl eftersom jag är ganska svårstucken. Efter det fick jag ta av mig mina trosor (dom snygga sjukhustrosorna) eftersom dom ska kunna sätta kateter osv. Jag fick också ta ur ena armen så att hon kunde sticka mig i handen och kanske sätta dropp jag minns inte riktigt. Sen fick jag själv gå över från min säng till operationsbordet. Fortfarande i mitt lilla rum innanför skynkena. Jag fick stora varma täcken över mig, och då bokstavligen talat varma. Dom var uppvärmda så att jag inte skulle frysa.
Efter det började dom rulla iväg mig mot salen men tvekade lite när vi närmade oss salen, personen som rullade min säng ropade, är det täckt? Ja svarade dom där inne och sedan fick jag komma in. Det var stora bord längs kanterna med gröna skynken över. Jag förstod då att det var alla verktyg som dom hade täckt för att jag inte skulle behöva se dom och bli rädd.
Därefter gick allt ganska snabbt. Jag fick ta ur även den andra armen ur tröjan (den är öppen i ryggen) Så att de skulle kunna ta av mig den sen. Sedan frågade de mig lite saker om jag var allergisk mot plåster osv. Därefter sprutade de in lite bedövningsmedel i handen där de hade satt en nål. Sedan talade de om att jag kunde bli lite yr och jag kollade upp i taket samtidigt som två narkossköterskor stog och kollade på mig. Det tog nog närmare en halv minut tills jag kände att det började snurra rejält och därefter minns jag ingenting.
När man sedan sover vänder de en på mage och sätter kateter osv, tur att man inte är vaken då gud vad pinsamt! inga kläder eller något haha!
.
Jag hoppas att jag lyckats förklara så bra det går och om ni har fler frågor är det bara att fråga!:)
Den här bilden är tagen från google men här ser ni hur själva operationsbordet eller som man kanske ska kalla det, britsen ser ut. Den är jättesmal som ni kanske ser. Min operationssal var ganska stor också om jag minns rätt haha.
Imorn är det dags för såromläggning!
Har en tid på vårdcentralen klockan 11 imorgon för såromläggning samt vaccin mot livmoderhalscancer. De erbjöd sig att lägga om mitt sår idag på sjukhuset men eftersom jag ändå precis skulle åka hem samt ska vaccinera mig samtidigt kände jag att det var lika bra att ta det imorgon! Jag ska också fråga hur länge jag ska behöva ha ett stort plåster på ryggen, jag vill kunna se hur mitt ärr ser ut utan massa blodig tejp och förband över:)
.
Nu när jag mår lite bättre ska jag försöka skriva lite mer om hur det känns efter operationen osv, nu har det ju mest blivit korta uppdateringar om sjukhusbesök så jag ber om ursäkt för en tråkig blogg för tillfället, det blir bättre snart jag lovar!:)
Hem i eftermiddag
Har fått träffa en läkare nu imorse som jag känner lite bättre. Hon talade bara om hur viktigt det var att jag åt för att få upp alla värden samt att ryggen ska läka. Jag vet ju allt detta, det är bara lättare sagt än gjort. Men jag försöker verkligen mitt bästa och jag känner mig lite piggare idag. Nu ligger blodvärdet på 116 vilket är mycket bättre än tidigare. Jag har också fått börja äta järntabletter och order om att äta leverpastej på smörgåsen samt dricka jouice. Vid 3 tiden kommer mamma och hämtar mig så då får jag äntligen komma hem. Förhoppningsvis slipper jag näringsdryckerna också.
Vi har också pratat om att sluta med det långtidsverkande morfinet så att jag slipper svettas så mycket och bli hängig.
Det bästa är att de flesta av mina favoriter jobbar idag så jag känner mig trygg med att fråga vad som helst:)
Förhoppningsvis sista gången jag är här som patient, men jag kommer absolut att återvända!
Ingen hemgång idag
Så blev det eftermiddag och jag fick beskedet om att jag får stanna kvar tills imorn och träffa en läkare då. Nu på helgen är det ju inte så många här.
Jag har också fått byta tillbaka till mitt gamla rum så nu känner jag mig nästan som hemma iallafall. Här finns det också fler tv kanaler så att jag har något att göra mellan mina naps.
Anledningen till att jag blir kvar är att jag fortfarande är lika snurrig när jag är uppe och går. Jag har fortfarande lågt blodvärde, för lite järn i kroppen samt att jag äter för lite. Jag får just nu prova ut vilka smaker av näringsdrycker jag gillar eftersom jag måste komplettera maten med några sånna per dag eftersom jag knappt orkar någon mat. Har fått testa toffee smak som är helt okej men efter halva är det lite svårt att få ner. Näringsdrycker är ju inte goda överlag men jag ska försöka hitta tre smaker jag gillar eftersom dom kanske ska skriva ut det till mig när jag får komma hem.
Träffa läkaren klockan 4
Träffade läkaren imorse i sisådär en minut som bestämde sig för att avvakta när jag sa att jag inte mådde speciellt mycket bättre men att jag inte hunnit vara uppe och gå.
Nu under eftermiddagen har jag vart ute på promenad i korridoren och jag är fortfarande lika yr som jag vart hela veckan. Detta beror på att mitt hb ligger på 100 nu, samma värde som det låg på när jag fick åka hem i onsdags. Nu ska läkaren avgöra om jag får åka hem idag eller bli kvar tills imorn och få mer blod.
Jag kan inte säga att jag mår så dåligt att jag vill ligga kvar, för såhär har jag mått sedan operationen så det är inget nytt som kom plötsligt. Jag kan leva med det ett tag eftersom jag har ju klarat det hittills, jag vill bara inte behöva känna oro för att svimma när jag är uppe en längre stund som jag var igår när det hände.
Två påsar blod rikare
Under natten har jag haft en påse blod i armen åt gången som tagit ungefär hela natten att tömma. Det äckligaste var när hon satt i en ny påse samtidigt som hon spolade in med koksalt. En äcklig järnsmak dök upp i munnen direkt och då menar jag äcklig. Andra gången det hände sa jag till och hon sa att det är många som säger det så jag är inte ensam. Usch vilken tur att jag inte behöver mer blod nu!
Fick även reda på min blodgrupp, A+ precis som mamma. Kan vara kul att veta;)
Det har varit så kallt inatt samtidigt som jag inte fick lov att böja min arm + att deras glidlakan var slut så jag har haft svårt att vända på mig. Detta med kylan borde dom verkligen fixa för det är verkligen kyligt på de här två rummen jag sovit i när jag vart här och det är svårt att sova när man fryser trots tre filtar.
Idag har jag ingen aning om vad som händer, får se vilken sköterska som ansvarar för mig när nattpersonalen går av.
Ps ursäkta kvalitén på bilden det var mörkt haha
Tillbaka på avdelning 16
Ja nu var jag inlagd på rum 1, ett enkelrum även denna gång men om möjligt ännu mindre. Blev mottagen av Torbjörn när jag rullades in på avdelningen av vaktmästaren, ett kärt återseende kan man säga! Han har redan lyckats muntra upp mig så nu känns det bara bra att vara här:)
Ska snart få prata med sköterskan:)
Blir troligtvis inlagd på avd 16 igen
Har pratat med medicinläkaren på akuten nu och han trodde att det troligtvis blir inläggning på avdelning 16 igen så att jag får blod eller järnsprutor men han hade pratat med ortopeden som skulle komma ner och prata med mig. Jag hoppas att dom lägger in mig så att jag kan få lite hjälp för nu mår jag inget vidare samtidigt som jag har feberfrossa som pendlar upp och ner.
Läkaren var väldigt snäll och trevlig och han berättade att hans dotter också har skolios:)
Jag skriver mer när jag pratar med läkaren. Nu har jag fått lite dropp och fler prover har tagits. Nu är det bara läkarn som fattas
Äntligen ett rum
Har legat inne på akuten på en stenhård brits i en korridor i tre timmar nu och än är det lika lång väntetid kvar. Dom tar ungefär en patient i timmen med remiss och det är fortfarande 4 innan mig i kön jag tror jag smäller av...
Nu har jag äntligen fått ett rum så jag slipper ligga i korridoren men det är ju ingen jätteskillnad om man säger så.
Mitt hb låg på 93 och nu när jag legat här så länge samt åkt en plågsam bilfärd in till sjukhuset skulle jag bli otroligt ledsen om de inte gav mig lite blod.
Personalen här är lika så som mamma irriterade på att avdelning 16 inte vill ta emot mig eftersom det är där jag behandlats. Jag har dock ingen åsikt i det hela då jag inte har en aning om ifall avd 16 skulle kunna göra något för mig nu med tanke på att de kanske inte har läkare.
Mer update senare om hur det går
På akuten
Blev skickad från vårdcentralen till akuten på Sahlgrenska. Har fått lämna nya blodprover eftersom dom inte litar på de som togs på vårdcentralen för en timma sedan haha... Inte satte dom en kvarliggande nål heller så om jag ska ha blod behöver de ju sticka om igen och ta nya prover osv. Jag får se vart detta leder men jag vill bara få lite blod och inte bli hemskickad igen för jag vill inte gå runt och vara rädd att svimma hela tiden.
På vårdcentralen
Är på vårdcentralen nu och kollar sänkan och blodvärdet. Jag har 95 i blodvärde nu och normalt är mellan 130 och 150. Doktorn skulle ringa avdelning 16 och höra hur vi ska göra med tanke på att jag höll på att svimma imorse. Dom tänkte ju ge mig blod på sjukhuset men när det gick upp till 100 gjorde dom aldrig det, nu önskar jag att jag hade fått lite blod när jag väl var där för det är i te kul att må såhär:(
Höll på att svimma
Jag duschade precis och kände att det kom in vatten innanför plåstret och eftersom jag fått med mig några nya hem ifall att bestämde jag mig för att byta. När jag nästan hade fått bort hela plåstret började jag känna mig väldigt illamående så jag satt mig på sängkanten. Allt började snurra och hörseln försvann och jag kände mer och mer hur jag sögs bakåt så jag la mig snabbt ner på sidan med min spypåse och efter en stund kom det sakta tillbaka men jag mådde så illa att jag höll på att spy flera gånger. Vad är det som händer:(
Feber igen
Åh nu är febern påväg upp igen trots två panodil för drygt en timme sedan. Känns inte alls kul. Ska försöka sova nu trots att jag svettas som bara den.
två dagar hemma
och det känns som jag vart hemma i evigheter. Tiden går så långsamt om dagarna när man inte kan göra något. Ligger mest i sängen antingen med datan eller sover. Jag undrar hur jag ska orka tre veckor hemma:/
.
Det känns så sjukt när jag kollar tillbaka på tex bilden där de bytte mitt förband. Det är bara 4 dagar sedan, känns som minst 2 veckor. Åh jag saknar faktiskt sjukhuset:/ Jag saknar den snälla personalen, jag saknar den höj och sänkbara sängen och jag saknar hjälpen man fick där på ett annat sätt än vad man kan få här hemma.
MEN, jag ska inte klaga. Jag börjar känna mig bättre och bättre för varje dag som går och när febern försvann gjorde det mycket!
Imorn ska jag börja trappa ner på medicinerna och bara ta en långtidsverkande tablett på morgonen istället för två och jag har även slutat med panodilen på morgonen eftersom jag har minst ont på dagen. Så, det går framåt.
.
Imorn hade jag tänkt visa vad jag äter för mediciner just nu. Jag ska också skriva mer detaljerad dag för dag vad som hände på sjukhuset så att ni får en större överblick än de små groggy inläggen jag skrev från sjukhuset med skelande ögon haha!
Fick ett kort på posten idag av mina lärare, haha gulliga!
En bra dag
Febern ligger bara på omkring 37,5 och jag mår bra! Igår förstörde febern hela min dag då jag bara låg och hade frossa elle kokade av värme. Idag ligger jag här i sängen med datan i knät och sorterar bilder från sjukhusveckan och mår riktigt bra. Inte så jätteont i ryggen heller, men det är väl tack vare morfinet antar jag:)
.
Nu har jag äntligen rensat alla bilder i en mapp för varje dag på sjukhuset så att jag kan ha lite mer koll:)
Såhär snyggt har jag det nu:) En mapp för varje dag på sjukhuset
Såhär långt kan jag böja mig nu
Jag vet att flexibiliteten kommer att bli större senare när det läkt bättre och jag inte har ont, men just nu är det här max hur långt jag kan böja mig neråt. Min syster sa att det ser ut som att jag står och lutar mig mot nått haha.
Feber
Har fått feber igen. Har känt av det hela dagen men har knarkat panodil så då har den ju försvunnit men nu börjar den stiga igen känner jag, just nu har jag bara 38,2 men det går uppåt. Jag känner mig lite orolig faktiskt. Någon annan som fått feber så långt efter operationen?
Jag vet att dom sa att det var vanligt att få feber de första dagarna efter op men när jag hade feber i helgen blev de också lite oroliga.
Till matilda
Matilda om Ensam hemma:
Hur har de "sytt igen" ryggen? Jag hade häftklamrar, tror jag man kan kalla det. Och fy i helvete vad det gjorde ont att ta av dom haha.
Intressant det där med mensen! Jag fick det några dagar efter operationsdagen nu när jag tänker efter.
Svar: Jag har några stygn som löser upp sig själva efter ett tag vilket jag tycker är jätteskönt. Jag var rädd att jag skulle få sånna agraffer som du fick men jag blev jättelättad när jag slapp. Kan förstå att det gjorde ont! :/ Ja det kanse inte är något man tänker på har att göra med operationen eftersom man aldrig hört något om det innan men så är det! :D
Kram!
.
PS Sen vill jag tillägga till de som undrar att Mensen kommer inte förns kanske dag 4-5 och då är man fri från katetern och kan gå på toa själv! så det är inga problem:)
Min riktiga förebild
Och nu menar jag inte en förebild som en idol utan den sista röntgenbilden som togs på min rygg dagen innan operationen. Fick inte tag på den först men nu så. Det är en Ct bild så den är inte lika tydlig i färgerna som de andra röntgenbilderna men här får ni. Rune kom inte ihåg hur stor kröken var men någon på 50.
När man tar en Ct ligger man på rygg på med armarna ovanför sig
Ensam hemma
Ligger här i min säng och har äntligen hittat ett sätt att ha datan i knät utan att ryggen går av. Natten gick helt okej, vaknade ett par gånger av smärta och av kissnödighet så det var bara att hoppa upp och röra på sig bort mot toan. Inte det skönaste när man är så stel efter att ha legat och sovit i en ställning i flera timmar.
Jag blir så himla varm av glidlakanet också, uff.
.
Har haft lite besök av min kära vän Emma nu under morgonen men nu är jag återigen ensam. Lyckades ta en efterlängtat dusch också och rett ut håret en aning. Sålänge jag är sängliggandes är det nog bäst att jag har håret i en fläta annars blir det bara ett stort fågelbo.
Idag ska mamma ringa och boka tid på vårdcentralen nästa vecka för såromläggning också. Det ska bli skönt. Hur länge måste man ha ett sånt här jätteplåster på ryggen förresten?
,
Känner mig fortfarande illamående och magen är fortfarande trög. Jag hoppas på att kunna trappa ner på morfinet snart så att magen kommer igång. Och ja, ni får ursäkta att jag är ärlig men jag vill bara visa på riktigt här i bloggen hur det faktiskt är efter operationen. Det är så mycket smådetaljer som man aldrig får reda på innan operationen.
.
Hur många av er visste tex att man nästan alltid får mens efter operationen? Det är ett sätt för kroppen att reagera efter en sån stor omställning som operationen faktiskt är. Detta är oftast inget som man får någon information om innan, men kommer med största sannorlikhet att ske.
.
Nja nog snackat om ingenting, nu måste jag sova en stund och försöka bli av med illamåendet samt huvudvärken.
Kvällspromenad med mamma på påsk
Första kvällen hemma
Har haft lite besök här under kvällen nu från kompisar som velat se hur det är med mig. När jag kom hem förut la jag mig och sov i några timmar eftersom jag var så trött. Min syster får agera betjänt åt mig nu när jag är hemma. Det är jobbigt att inte längre ha sitt larm att trycka på så att det kommer en sköterska och hjälper en,
,
Det första jag la märke till när jag kom hem var att sängen var sjukt låg. Det kändes som att sätta sig på golvet nästan om man jämför med sjukhussängen. Mamma fick åka och hämta benförhöjare på sjukhuset samt lämna en film som hade råkat hamna i min väska. Så, nu ligger jag som en kung med en jättehög säng.
.
Har mått lite illa hela dagen, vet inte vad det beror på. Har också haft lite ont i magen, usch. Jag hoppas att det bli bättre imorn!
Det största problemet jag har just nu är värmen. Min kropp växlar från att vara jättevarm till jättekall. Oftast känns det som om jag kokar men helt plötsligt slår det om och jag hackar tänder. ska försöka sova nu iallafall och hoppas på att inte behöva vakna alltför många gånger inatt nu när jag inte har någon nattsköterska som kan hjälpa mig när jag är stel som en pinne.
.
Såhär såg det ut när jag kom hem förut iallafall.
Hem ljuva hem
Aw
Älskade Anita jag kommer sakna dig! Du har vart grym<3
Hemgång
Springer runt här inne på mitt rum och städar nu. Det är mycket kläder och grejer som ligger huller om buller. Jag har ju trots allt bott här i 9 dagar samanlagt nu. Som jag sa tidigare, det känns lite sorgligt att lämna. Mest med tanke på att jag lätt fäster mig vid saker och jag tycker att det ska bli tråkigt att aldrig mer få träffa personalen. Dom har varit så himla snälla mot mig när jag har mått dåligt, även om jag skrikit och gråtit (vilket jag gjort väääldigt mycket). Dom har alltid försökt hålla modet uppe.
.
När jag tänker på vad jag skrev innan, hur orolig jag var över att inte få ta emot besök osv så inser jag att jag inte hade något att oroa mig över. Med tanke på att jag hade eget rum har jag haft besökare ända fram till kvällen och både kompisar och vuxna har sovit hos mig. Personalen har accepterat det mesta och det är jag så glad över.
Visst, det kanske inte hade vart samma sak om jag hade fått dela rum med någon annan, men jag tror ändå att personalen alltid gör vad de kan. Jag har sagt det tidigare men de är helt underbara.
Ibland tror jag att de kanske har varit lite irriterade på mig, det hade jag också varit haha, men ändå.
.
Jag fick frågan förut från en sköterska om jag tyckte att det hade varit som jag förväntat mig. Jag svarade jaaaa det har det väl. Men när jag tänker efter så nej. Det har varit så mycket bättre än vad jag någonsin kunnat drömma om. Om det inte hade varit för katetern hade jag nästan kunnat säga att jag hade kunnat göra det igen. Okej, nej jag ska inte överdriva men jag trodde att det skulle vara värre än vad det faktiskt var. Eller så kan det vara så att jag nu sitter här dag 8 och faktiskt mår bra och har glömt bort hur ont och hemskt jag har mått.
.
De flesta i personalen vet om min blogg och vissa visste redan innan, så kära personal, om ni läser det här. Ni är guld värda och jag kommer att sakna er. Miljoner kramar till er!
Sista natten och jag är vaken
Vaknade halv 2 och frös som bara den och var jätte kissnödig. Samtidigt hade jag inte fått någon morfintablett på väldigt länge så jag hade jätteont i ryggen och fick ringa på personalen för att kunna komma ur sängen. Satt med en filt och skakade sönder medans jag kissade typ så fick på mig mjukisbyxor av personalen.
Därefter fick jag två extra filtar så jag låg alltså med fyra täcken samt ett tjockare täcke från operationen som jag sparat. Vaknade klockan 3 och var helt genomvåt. På riktigt det rann om mig. Både byxor och tröja var genomvåta.
Fick återigen ringa på personalen som fick hjälpa mig bli av med alla täcken samt byta kläder.
.
På natten känner jag mer mer hjälplös då jag har mer ont pga stelhet och mindre smärtstillande. På dagen gör jag dock det mesta själv nu.
Nu kan jag inte sova iallafall jag är så himla pigg eftersom jag nästan sov hela dagen igår. Känns så sorgligt att det är sista gången jag ser den snälla nattpersonalen. Jag kommer sakna alla här så mycket. Har dock lite planer om att komma tillbaka men det får jag berätta mer om en annan gång.
.
Nu ska jag ringa på klockan och be om en macka tror jag för jag känner mig lite hungrig. Älskar deras rostade mackor med marmelad och ost mums. <3
På tal om mat, såhär såg min första måltid ut!
Sista kvällen här på sjukhuset
Nu ligger jag här i min säng och känner lite vemod. Jag har nästan börjat känna mig lite hemma här. Det känns liksom som mitt rum och allt sånt. Jag kommer sakna alla snälla sköterskor och jag kommer att sakna att ha människor runt mig hela tiden. Väl hemma kommer min familj att vara borta för att de jobbar osv så där kommer jag att ligga själv.
Jag kommer sakna vissa sköterskor lite extra, några som jag lärt känna och känner lite extra för. Jag vet inte ens vad alla heter men Älskade Anita och torbjörn, ni är guld värda<3
.
Det är med både glädje och sorg jag kommer att åka härifrån imorn.
Passar på att slänga in en vacker bild som min kära vän therese tog på mig förut!
.
Ja som ni kanske ser har jag börjar känna mig osm hemma. Lika stökigt som hemma ;)
<3
Vickan om Vi ska inte behöva skämmas över det vi har:
Man får hopp av och läsa det ni skriver. Jag kanske inte har skolios och behöver bära korsett, men jag har mått dåligt av min kyfos. Jag har fått kommentarer som ringaren i notre dame, cp rygg osv och såklart känns det inte bra, men ni ger hopp. Ni är förebilder. Tack! Det får mig att känna mig bättre, åter igen tack!
Tack tack tack jag blir så himla glad av dina fina ord! Tråkigt att höra om din rygg:( kram<3
Sne midja
Jag har ända sedan operationen sett att min midja har vart sned åt andra hållet än tidigare. Nu vet jag varför, eftersom jag fortfarande har kvar en liten krök där nere så puttar den ut midjan åt det hållet.
Men, jag har inget att klaga över om man jämför med innan!
Mina röntgenbilder
Före:
.
.
Efter:
.
Från sidan:
.
Jag är nöjd men samtidigt lite ledsen över att jag har en liten krök kvar där nere. Min enda oroan är att kröken ska fortsätta kröka sig där nere men det är inte så stor chans.
MEN, Jag är jättenöjd över resultatet. Äntligen har jag en rak rygg!
Tisdag, en vecka sedan operationen
Idag för exakt en vecka sedan låg jag på operationsbordet och fick en rak rygg. Kan inte fatta att det gått så fort.
När får jag åka hem?
Ja, de flesta undrar när jag ska få åka hem och jag har faktiskt inte haft en aning då ingen har nämnt detta förut. Hon sa att ja det blir ju under den här veckan, troligtvis på onsdag. Så nu satsar på vi på onsdag! Kanske blir det så att dom skickar hem mig redan imorgon, det vet man ju aldrig men det hoppas jag inte.
.
Det kanske låter konstigt men jag vill inte komma hem från sjukhuset så fort som möjligt. Jag vill vara kvar här tills jag är säker på att jag klarar mig själv samt kan kissa. Nu kunde jag kissa lite. Tömde kanske halva blåsan. Så det går fram och tillbaka om man säger så.
.
Fick även titta på mitt sår idag och såhär ser det ut men lite tejp på:
Lite svårt att se med tanke på tröjan och all tejp men bättre gick det inte få!
Man ska inte ropa hej föräns man är över bäcken
Gick på toa imorse när personalen sa till mig. Lyckades inte kissa ocb nu är jag tillbaka på ruta 1 känns det som. Dock var jag inte kissnödig samt att sjuksköterskan stressade mig med att behlva tömma när jag inte ens hade 400 ml i blåsan. Ouff.
Jag tänker inte tömmas igen så är det bara.
Kvällsbesök
Eller eftermiddag kanske man kan kalla det men anyway!
Fina kristin som opererades här för 6 veckor sedan nu kom förbi en stund. Vi har ju träffats en gång tidigare i väntrummet men dock helt ovetandes om varandra ;)
Helvetet fortsätter
Fick som jag trodde tömma en gång till. Denna gången var värst av alla. Det gjorde så fruktansvärt ont att jag bara låg och skrek och grät av smärta. Vi höll på i ca en halvtimma innan katetern äntligen gick in och kunde tömma. Det var det värsta jag gjort i hela mitt liv och då överdriver jag inte. Detta är mycket värre än själva operationen och allt som hör där till.
Jag klarar inte av att vara positiv längre jag mår så otroligt dåligt över detta nu. Även om jag vet att det kommer att lösa sig tillslut så är jag så trött på all smärta, jag orkar inte mer.
.
Ikväll ska jag få ett stolpiller som sätter igång magen. När man äter morfin stoppar tarmarna upp så att "nummer 2" har jag inte lyckats med sen i måndags;) efter det hoppas vi på att jag ska kunna kissa igen annars blir det antagligen en kvarliggande kateter igen, alltså en sån man har i flera dagar:(
Söndag- Dag 6
I natt hade det blivit missförstånd mellan personalen och jag hade inte blivit väckt och fått något smärtstillande som det var sagt. Vaknade vid 4 tiden och hade jätte ont samt kände mig kissnödig. Fick några tabletter och muskelavslappnande för att kunna ta mig upp på toa.
Väl på toa var hela ryggen så spänd att jag bara satt och skakade och kunde inte för mitt liv få ut en droppe. Vi försökte med mer muskelavslappnande osv och jag fick sitta på toa i omgångar för att försöka. Dock funkade det inte och de bestämde sig för att tömma igen.
Denna gången var det inte samma personal och det gjorde inte lika ont eftersom hon var så försiktig och snäll. Det gjorde ont men inte alls samma smärta som igår. Så, nu har de fått tömma två gånger sen igår och det känns inte alls kul:(
Jag hoppas verkligen att det ska sätta igång nu.
.
Har även haft frossa hela dagen igår och imorse men förstog inte varför. Fick dock reda på varför imorse när de tog tempen. Jag hade nästan 39 graders feber så inte konstigt att jag låg och skakade. Har haft väldigt lågt blodvärde så idag skule jag få blod. Dock hade det blivit mycket bättre idag så det behövdes inte tror jag.
Även narkosläkaren fick komma in och sätta en nål i handen imorse eftersom jag är svårstucken och att de behövde ta prover osv så nu har jag återigen en nål i handen som gör ont. De andra jag har haft under veckan har jag inte känt av men den här gör ont hela tiden. Knas.
Katetern
Ja, Katetern är något som många undanhåller från sina skoliosbloggar eller små historier. Men, eftersom det är en stor del av sjukhusvistelsen förtjänar den att nämnas också.
Katetern är ett slags rör som sitter i urinblåsan så att man kissar i en påse om man säger så. Detta är ju eftersom man inte själv kommer upp och kan gå på toa de första dagarna.
.
Idag Lördag drog dom min kateter kl 7 på morgonen. Efter det var det dags att gå på toa själv för första gången sen innan operationen. Under hela dagen var jag kissnödig men det funkade inte att kissa hur länge jag än satt på toa. Detta är tydligen inte så ovanligt som man kan tro. Mådde himla dåligt fram mot eftermiddagen då jag inte kissat sen på morgonen innan dom tog bort den och jag var sjukt kissnödig när kl var 4. Ni kanske förstår känslan själva av att inte ha kissat på en hel dag? ;
.
Fick lugnande tabletter och allt möjligt men vid 6 tiden fick dom tömma blåsan då den innehöll över en halv liter urin. Jag hade så himla ont. När dom tömmer stoppar dom in en kateter och tömmer blåsan och tar sedan ut den igen. Detta är ingen härlig känsla kan jag meddela. Ett tjockt rör ut och in i urinröret gör ont kan jag meddela ;) Annars sätter dom ju in den när man är sövd inför operationen så om det inte blir som för mig behöver man inte plågas mer än när den ska ut :)
En tuff dag
Igår hade jag en riktig svacka. Hade ont hela tiden och tabletterna jag fick hjälpte inte så mycket som jag hade önskat att de gjorde. Fick ringa på klockan minst en gång i timmen för att få en ny tablett. Jag var också livrädd för att drabbas av samma smärta som jag fick natten innan.
Igår kväll kom en läkare in och berättade att dom höjt min morfindos så mycket de kunde och att de skulle vara farligt att öka den ännu mer. På något sätt fick jag känskan av att han trodde att jag inbilla mig att jag hade så ont, men så är det ju inte. Jag har bara ont.
I natt lovade de att väcka mig varannan timma för att ge mig smärtlindring så att det inte skulle bli lika illa som igår. Vaknade vid 2 och fick ringa på larmet för att jag hade så ont. Klockan 4 fick jag ringa igen eftersom ingen väckt mig. Lite besviken eftersom de lovade att jag skulle slippa den smärtan:(
.
Iallafall, idag är det påskafton och jag försöker att vara positiv. Idag blir jag förmodligen av med katetern och ska få besök av Julia, en tjej som opererat sig här för drygt ett år sedan. Det ska bli jättekul!
.
Vill också säga att personalen här är underbar. Vissa får man extra bra kontakt med och känner sig lite tryggare med. Synd bara att de flesta som jag fastnat för är lediga under påsk haha. Älskade personal på avdelning 16, ni är grymma<3
(Även om jag kan vara gnällig gillar jag alla jättemycket)
Ont
Nu vaknade jag kl 4 av att ha sovit på vänster sida hela natten. Jag fick panik av smärtan och försökte vända mig själv i sängen men lyckades bara halvt. Fick tillslut ringa på personalen som gav mig en tablett som inte hjälpte. Fick sitta på sängkanten en stund och det var nog den värsta smärtan jag någonsin upplevt. Jag har aldrig haft så ont och jag kunde inte sitta still. Fick efter mycket tjat en morfibgrej in i armen som har hjälpt lite, men har fortfarande grymt ont!
Vill tacka för alla fina kommentarer också som jag tyvärr inte kan svara på<3
Pratat med rune
Pratade precis med rune, läkaren som opererade mig. Han kom inte ihåg hur stor kröken var innan operationen men nått på 50 sa han. Jag ska se till att få tag i dom siffrorna tror jag :)
Operationen var han jättenöjd med och anledningen till att han opererade var för att han hittade en ledig tid där han kunde ta mig istället för agtt hag skulle behöva vänta en vecka extra.
Måste säga att personaken här är helt underbara också. Förlåt för konstig text jG orkar inte rätta och jag ligger konstigt när jGs sjruver samt att hag ibte ser skärmen
Tagit bort dränaget
Nu har jag tagit bort men fösta slang. Dränaget i ryggen blev det. Satan vad ont det gjorde men nu slipper jag göra det igen iallafall! Även min morfinpump är borta nu, lite sorgligt dåjag får ont ibland. Kan knappt blogga heller så jah tror det blir bättre update senare. (är för trött)
Smärta
Vet inte om mitt förra inlägg kom upp eller vad jag skrivit men nu är jag tillbaka på rummet iallafall. Lyckades komma upp och gå två gånger igår så är riktigt stolt över mig själv. Nu känner jag dock av det i ryggen (skriver detta mitt i natten). Somnade på sida men vaknade och ville ligga på rygg så försökte fixa det själv utan hjälp vilket jag inte skulle gjort. Aj min rygg!! Fick tillslut på personalen om hjälp men jag vill inte trycka på larmet och störa dom.
Nathalie ligger och sover här bredvid, lyckades råka väcka henne också stackarn. Hon har varit med mig ända sedan igår eftermiddag. Suppergulligt<3
Fick även massa besökare igår, superkul att se alla även om det blev lite groteskas bland gästerna då de inte är vana att se mig såhär.
Gå
Nu har jag varit uppe på promenad i rummet. Det var sjukt jobbigt i början men man vande sig. Det var så svårt att fokusera blicken och jag var helt yr. Några steg kändes som en mil.
'
Uppe på mitt rum igen
De som är sugna på att besöka mig kan komma till rum två avdelning 16 på sahlgrenska.
Värtsa natten i mitt liv men nu känns det helt okej. Har fått lite mat osv och vilat. Jag kan fortfarande inte vända mig själv och det gör jätteont när jag rör på mig, men annars känns det bra!
Mer update ikväll. Snart kommer nathalie och ska sova hos mig, hon har gjort samma operation här på samma sjukhus. Förlåt för konstig text men mina ögon går i kors pga trötthet-
Operationen gick bra!
Hej kära läsare, Hazal som skriver här. Fick precis ett samtal som gjorde mig till världens lyckligaste. Operationen gick suveränt. Det tog 3 timmar och dem tog 8 kotor berättade Julia. Hon lät verkligen jättetrött och ynklig, stackarn! Mer hann vi inte prata eftersom hon var trött, men jag hör nog av mig senare ikväll om jag får reda på mer information! Ta hand om er så länge <3
Älskade Julia imorse, innan hon skulle ner till operationssalen!
Nya kläder
Nu har jag fått en ny tröja som är hopen i ryggen och ett par nya snygga trosor. Denna gången i min storlek haha. Igår fick jag strl 60-80 kg vilket jag inte väger. Nu fick jag 40-60 skönt;)
Två timmar kvar
Nu börjar rädslan ta tag i mig. Om mindre än två timmar ska jag vara nere i operationssalen. Emma ligger och sover bredvid mig men jag kan inte sova. Dels för att jag är nervös och dels för att det är sjukt kallt med världens tunnaste täcke. Snart ska sköterskorna komma och väcka mig och ge mig lite lugnande, det känns bra haha!
Jag kommer att vakna någon gång runt 4 på eftermiddagen men kommer inte tillbaka till mitt rum förns onsdag morgon så nu får ni gå och vara nyfikna i en hel dag;)
Det enda jag fasar nu är att ha ont. Hjälp.
En film från dagen innan operationen
Såhär kul har vi haft idag<3
Lavemang
hanna om Svar på lite frågor:
har du gjort eller ska göra ett lavemang? läste om det på någon hemsida och ska själv opereras och tycker att det ska bli hemskt om man nu måste göra det! svara gärna i ett inlägg så är du gullig!
önskar även dig all lycka till imorgon och hoppas allt går jätte bra!
tycker att du är riktigt grym som har bloggen och skriver om din operatio just nu, det känns jätte bra för mig som ska opereras att veta vad jag har framför mig, lycka till styrkekramar
Svar:
Hej Hanna, du behöver inte oroa dig! Inför den här sortens operation räcker det med att fasta efter kl 24 på kvällen innan. Du behöver alltså inte göra ett lavemang! Lycka till med din operation och tack så jättemycket<3
Svar på lite frågor
Jag får många frågor från alla just nu, så jag tänkte bara svara på lite:D
Är du nervös? Svar: nej inte än, men det kommer nog inatt.
.
Vilken tid ska du opereras?- Jag ska vara i op salen kl 06:55
.
Hur länge ska du vara på sjukhuset- Ungefär en vecka.
.
.
Mer update lite senare. Har äntligen efter två timmar lyckats få information från sköterskan. Dom hade missat att vi hade kommit på något sätt så vi satt här inne i två timmar utan någon som helst info, bara lite mat ;)
Har gett henne i uppdrag att ta reda på hur många kotor som ska opereras samt hur sned min rygg är. Är dock besviken på att det inte blev en vanlig röntgen utan bara en Ct.
Men som sagt, bloggar mer sedan!
Kvällsfika
Dags för lite kvällsmat. Både jag och Emma fick mat, supergulligt<3
På sjukhuset
Nu har jag precis anlänt till mitt rum. Ett enkel rum blev det och jag är så glad. Ikväll lägger jag upp bilder på hur det ser ut. Min kära vän Emma är med mig och får agera fotograf
WOHOOO den blir av!
Imorse fick jag beskedet om att min operation var inställd pga en kille som behövde opereras och ha min plats på intensiven eller liknande. Jag grät i säkert en timma medans mina klasskompisar försökte trösta mig. Nu på bussen hem från min röntgen ringde mamma med världens bästa nyheter. Operationen blir av iallafall.
.
Jag är så lycklig så att jag kan dö! Berättar mer senare!
Operationen är inställd
Mitt schema för idag
- Duscha med descutan
- Åka till skolan och gå på min engelska
- Åka hem och gå till banken och fixa med nya konton osv
- Åka till Sahlgrenska på röntgen
- Åka hem och hämta mina grejer och min kompis som ska sova med mig
- Åka till sjukhuset för att skrivas in för natten
Vad dagen sedan har att erbjuda vet jag inte än! :)
Det här är min packlista iallafall:
Min packning
Nu har jag precis tagit en härlig dusch med descutan! Mumma.
Det enda som var bra var nog att man fick en peeling i ansiktet;)
Tänkte visa vad jag ska ha med mig till sjukhuset. Har lite till som jag inte nämner i videos som tex hörlurar och neccesär osv:)
Svar till Maja
Maja om Till Sanna/Sam/sandra:
Heej, jag undrar bara om du vet om man typ.. får ta med sin laptop, så kan man ladda ner filmer eller något om man mår bättre och har otroligt tråkigt efter operationen att titta på? eller olika serier som du sa innan. Fick tid för några dagar sedan och ska opereras 16 maj så därför jag undrar! :) Och lycka till med din operation förresten! hoppas allt går asmega bra! :)
Svar:
.
Ja du får ta med dig din egna laptop, men det kan vara olika om det finns internet på sjukhuset. Oftast kan man behöva köpa det själv. Men ja om man bara ska se filmer osv så är det bara att köra :D
Tack så jättemycket och lycka till med din operation du med! :)
Kram!
Till Sanna/Sam/sandra
Förstår om du vill vara anonym men vet dock inte ditt riktigta namn haha därav rubriken!
.
Iallafall, Du undrade hur många grader man ska ha för att opereras. Allt mellan 40-50 beroende på alla möjliga saker. Men oftast är det runt 45 grader som man väljer att operera:)
.
Om du bor i Torslanda som din ip-adress är skriven till så kan du ju mejla mig:) (sålänge det inte är någon osm driver med mig haha)
.
Saker som ska göras idag
Idag är det många saker som ska göras inför imorgon måndag då jag ska skrivas in på sjukhuset. Jag kan inte fatta att det är så nära. 2 dagar kvar! Inatt är min sista natt hemma i min säng. Helt galet!
Lyckades städa mitt rum igår iallafall så nu kan jag komma hem till ett städat rum nästa vecka.
.
Saker som ska göras idag:
- Packa väskan
- Duscha med descutan (ikväll)
- Bädda rent sängen
- Ta bort nagellack + klippa naglarna (buhu)
- Ringa till sjukhuset och höra angående röntgen imorgon
- Ladda kameran
- Övningsköra (sista gången på över en månad)
- Köpa godis att ta med till sjukhuset
- Ladda ner tv-serier ifall det blir segt när jag mår lite bättre
