Hej på er!

Gårdagen var hyffsad. Hade väldigt ont i ryggen mot slutet utav dagen, men det berodde på att jag hade använt min högerarm en del när jag målade påskteckningar med barnen. Hatar att det alltid blir så, mitt hatade skulderblad! 
 
Vågade mig på en tröja med djup rygg också för den delen, ett steg i rätt riktning. Ärret kom på tals ett par gånger, men främst mitt ärr från mitt födelsemärke som jag tog bort. Ska under sommaren beställa tid för en ärrkorrigering av det ärret eftersom det är lika stort som en enkrona och att jag inte vill ha det där. Min mammas kille sa, varför korrigerar du inte ditt andra ärr också? Men det skulle jag aldrig göra eftersom jag inte tycker att det är fult eller missprydande. Jag är stolt över mitt ärr även om det är svårt att alltid vara det just nu. 
 
Hoppas ni hade en fin påskafton igår med massvis av god mat osv :) 

Glad påsk!

Förra året på denna dag- påskafton låg jag på sjukhuset 4 dagar efter min operation och hade den värsta dagen i mitt liv. Det var den dagen de drog min kateter och jag hade sånna problem att kissa hela dagen.

Jag fick besök av min kompis som fyllde år, men jag bara grät och ville vara ifred. De tappade mig 2-3 gånger under den dagen och det var hemskt. Jag fick också besök av fina Julia och hennes mamma som kom med ett fint påskägg och stöttade mig när jag hade det jobbigt. Trots allt kunde jag inte vara glad, för jag mådde så himla dåligt av hela situationen. Det var verkligen en av de värsta dagarna i mitt liv, ännu värre än dagen jag opererades.

Jag fick ett fint påskägg från Sahlgrenska, alla barn fick visst det. Jag var en 18 år och en vecka men barn fick jag vara ändå, skönt!

Denna påsken ska jag ta igen det jag missade förra året! Glad påsk på er alla! Här får ni en ledsen tjej från påsk förra året haha!


Vi försöker igen

Eftersom mitt andra inlägg inte publicerades så testar vi igen.

Igår torsdag ringde jag till skoliosmottagningen och fick prata med Johanna. Undrade när jag skulle bli kallad till återbesök i och med att jag röntgades för över två veckor sedan nu. Jag ska tydligen bli kallad i juni och då även göra en vanlig röntgen, en så kallad skoliosröntgen. Synd i och med att jag trodde att sista var gjord och där med beställde hem alla mina röntgenbilder, men äsch jag kan säkert få en kopia av Rune! :)

Blev så förvirrad i och med att dom först sa att jag skulle bli kallad i mars, sedan maj och nu juni, men antar att det hade blivit för nära inpå min andra operation om jag skrevs ut nu :) bad även om att få träffa sjukgymnasten Karin när jag ska dit nästa gång i och med att jag har väldigt ont i mitt skulderblad (som jag tjatat om så länge den här bloggen funnits till). Jag önskade även att bli kallad innan den 10 juni då jag börjar jobba på sjukhuset, då jag inte känner för att eventuellt behöva ta ledigt redan under den första veckan hehe.

Nu får jag alltså fortsätta med min träning och hoppas att jag kan få någon slags hjälp när jag träffar sjukgymnast eller läkare. Under de tre månader som återstår tills juni ska jag också kolla upp om det går att besöka ev en naprapat eller liknande som kan hjälpa mig med ryggen. Jag har ju inga op smärtor kvar utan samma smärta som jag haft sedan länge innan op ut mot mitt högra skulderblad.


Mar. 28, 2013

Skrev värsta inlägget men tydligen kom bara rubriken med? Så trött på blogg Appen haha! Skriver om det ikväll så ni får se vad som egentligen ska stå i inlägget nedan ;)


Info om mitt återbesök


19 bast

Ja som rubriken lyder så fyller jag 19 jordsnurr idag. Himlans vad fort tiden går då! Börjar ju nästan känna mig gammal må jag säga ;) dock är jag fortfarande 12 på både insidan och utsidan så åldern kanske bara är en siffra? ;)


Journal hos skolsköterskan

Idag när jag var hos skolsköterskan passade jag på att fråga lite om jag kunde få läsa i min journal från min gamla skola där min skolios upptäcktes. Hon rotade fram lite papper och på de kontroller som hade utförts i 2an och 4an så visades det inga tecken på skolios. Nästa gång det kontrollerades var när jag gick i 8an men där fanns inte heller några anteckningar från det, även om jag vet att skolsköterskan då hittade min skolios och sa att hon skulle följa upp det senare (Vilket hon inte gjorde). I senare anteckningar stod det att jag hade sökt upp henne pga smärta i ryggen ut mot höger skulderblad (Där jag har ont än idag) och att jag tidigare visat tecken på sned rygg. Ännu en senare anteckning visade att jag sökt henne ännu en gång för smärta i ryggen och hon beställde då en tid till skolläkaren. Från besöket med skolläkaren stod det att jag visade en tendens till skolios och att remiss till Sahlgrenska hade skickats. Det stod också att skoliometern visade 7 i bröstryggen och 5 i ländryggen. Skillnaden på mina händer när jag lutade mig fram och lät armarna hänga, var ca 15 cm. Jag ömmade i bröstryggen ut mot höger skulderblad när han klämde på min rygg. 
 
Jag kan för mitt liv inte förstå hur dom vid detta tillfälle kunde säga till mig att det inte var så farligt, bara ca 7 grader men att de skulle skicka mig vidare ändå. Jag minns den gången 7 månader senare när jag hade kommit hem från sjukhuset och fått min diagnos (Ja det tog 7 månader innan jag fick träffa en läkare på sjukhuset och göra en röntgen). Jag gick till skolsköterskan samma dag och berättade att jag hade över 30 grader på min rygg och skulle få en korsett. Hon sa något i stil med jaha. Jag drog med mig min syster dit i och med att vi var tvillingar, och hennes rygg visade ca 5 eller 7 grader på skoliometern och hon ansåg det inte nödvändigt att skicka henne vidare till ortopeden utan sa bara åt henne att kontrollera det på sin nya skola på gymnasiet sen (Detta var i slutet av 9an). Skolläkaren hade vid samma tillfälle sagt till min syster att han blev chockad när han fick höra att min krök hade ökat så mycket på den tiden. Från 7 grader till 36. Jag blir så irriterad att både en skolläkare och en skolsköterska fortfarande tror på att en skoliometer visar ryggens krökning. Det enda en skoliometer visar är lutningen på revbenen, alltså revbenens påverkan av ryggen. Åh vad arg jag blir på okunniga skolsköterskor och läkare. 
 
I min journal vid ett tidigare tillfälle, en av de första gångerna jag sökte upp henne på grund av ryggont att hon hade bett mig uppsöka en vårdcentral eftersom det inte fanns någon skolläkare. Även här visste hon om att min rygg var lite sned, men istället för att remittera mig valde hon att skicka mig till vårdcentralen på eget bevåg. Min skolsköterska frågade mig idag när vi satt och läste detta om jag kom ihåg om jag hade uppsökt en vårdcentral vid det tillfället. Jag svarade att ja det minns jag så väl. Jag gick till min vårdcentral och träffade en läkare på grund av min ryggvärk. Jag fick ta av mig tröjan och han klämde lite på ryggen och sa sedan åt mig att gå till en sjukgymnast. Tack för hjälpen. Även här kan jag inte förstå hur han tänkte. Där kommer jag en tjej med ont i ryggen som är i precis rätt ålder då skolios brukar upptäckas. Ändå gör han inte ett böjtest på mig. Detta var bara några månader innan min skolios diagnostiserades, och ändå ser inte en fullt utbildad läkare att jag lider av skolios. Förlåt men detta är skamligt. Sveriges sjukvård är verkligen skamlig när det kommer till vissa saker. (Inte alltid, ibland är den underbar, ville bara förtydliga det). 
 
För att lätta lite på stämningen i detta deppiga och arga inlägg får ni här en bild från den tiden vi just befunnit oss i i min text. Här är från när jag gick i nian (Härligt att man inte ens ser en dag äldre ut såhär tre år senare haha. Kommer nog alltid se ut som om jag vore 12) 
 

Fina två dagar med Julia

I fredags efter jobbet tog jag tåget till Skövde för att se på en konsert som Julias skola hade! Det var så himla bra och det var världens bästa present att få gå på den. Julia dansade och sjöng som aldrig förr och man skulle aldrig kunna gissa att hon är stelopererad! Det är så synd att hon har så ont i sin rygg fortfarande efter två operationer.

Igår så skrev vi brev till våra läkare på morgonen, lite som ett tackbrev från oss. Det ska jag skicka imorgon! Därefter åkte vi in till stan och åt för att sedan möta upp Rebecka, en tjej med korsett! Mycket trevligt!

Därefter var det dags för mig att åka hem mot Göteborg igen. Det är alltid så himla kul att träffa Julia, så tack Julia för den fina presenten <3

Här har ni henne i egen hög person när hon sjunger och dansar:


Skriver brev

Är hos Julia i Skövde och just nu håller vi på och skriver brev till våra kära läkare. Spännande!


Fråga om op från Malin

Hej! 

Jag heter Malin och är 20 år. Ska om lite mer än en månad genomgå en skolios operation. Lång historia bakom allt det här. Men jag undrar lite hur livet är efter? När kan man börja jobba? När kan man börja leva helt normalt? Vad händer på sjukhuset efter operationen? Många frågor men jag tror du förstår vart jag vill komma ;-)Tänkte att vem vore bättre att fråga än någon som faktiskt har gjort de :-d 
Skulle vara jätte snällt om du ville svara eller kanske skriva ett inlägg om detta :-P Finns säkert fler som undrar :-)Tack på förhand och för en superbra blogg!!! :-d
 
Hej på dig Malin!
 
Självklart kan jag svara på dina frågor, man har ju sisådär tusen frågor och funderingar inför en operation :) Till att börja med så är det lite individuellt när man kan börja jobba osv. Dels beror det på hur man mår, men även vilket slags jobb man har. Jag var tillbaka i skolan efter 1 månad. Leva helt normalt gör man nog efter 1-2 månader, det är individuellt även där.  Efter operationen kommer följande dagar att bestå av att försöka bli så självständig som möjligt. Du kommer att ha en kateter, dränage och möjligtvis en morfinpump inkopplad. Dessa kommer att avvecklas under de närmsta dagarna efter operationen och du kommer redan dag nummer två att få sitta samt försöka gå ett par steg med rullator eller gåbord. I början är det tufft och man har ont, men det blir bättre efter ett par dagar. Du kommer de första dagarna att få hjälp med att vända dig i sängen, få hjälp av sjukgymnast med att gå och få träffa arbetsterapeuter som hjälper dig att ta fram de hjälpmedel som du behöver i hemmet så som tex glidlakan osv. Efter ca 5-8 dagar kommer du att vara redo att åka hem, och du kommer redan då att må mycket bättre och kunna gå själv osv! 
Om det är något mer du undrar eller om du inte riktigt fått svar på dina frågor så är du välkommen att kommentera/mejla eller vad som helst :D

Kram och lycka till med din operation! / Julia

Min senaste röntgenbild!

Fick hem mina röntgenbilder igår på en cd. Det gick superfort, beställde dom den 14 och fick hem dom den 19 så här var det snabba puckar! Det var allt annat än journalen det ;) Har fått alla röntgenbilder som tagits sedan jag diagnostiserades och även från mina CT bilder så nu kan jag se hela min överkropp i 3D format och snurra och vända på varenda kota, ganska häftigt!
 
Ni ska få se mer av detta i ett senare inlägg men tänkte bara visa er min röntgenbild som jag tog förra veckan!
Visst ser det ganska fjuttigt ut i jämförelse med innan op nr 2 när jag hade två stag? ;)
 

Ambulansen

Ledsen för dålig update! Har jobbat hela helgen både natt och dagpass och det är fullt upp just nu.

Igår måndag var jag på praktik eller vad man ska kalla det på ambulansen. Fick åka med min mammas morbror en heldag och fick lära mig massor. Tråkigt nog var det den lugnaste dagen på länge och vi fick bara fyra larm på hela dagen. Normalt sett brukar dom ha lika många bara innan lunch så ni förstår ju haha!

Jag vet inte om jag nämnt det men jag har sedan jag varit liten drömt om att bli ambulanssjuksköterska. När jag fick Skolios och framförallt opererade mig började jag tänka om i och med att man måste vara ganska stark i både armar men också rygg. Jag tänkte att min rygg aldrig skulle klara tunga lyft. Efter att ha pratat med personalen igår så har jag nog ändrat mig! Någon gång i framtiden ska jag allt ta och jobba i ambulansen! Det var superkul, och jag skulle aldrig låta ryggen hindra mig ifrån det, och det sa dom också att jag kunde träna upp ryggen så att jag skulle klara av det ändå :)


Kämpa på


Beställt mina röntgenbilder

Jag frågade den trevliga röntgensköterskan igår om han möjligtvis visste hur man beställde sina röntgenbilder. Han var jättesnäll och gick in i deras lilla kontor och tog reda på telefonnumret till Mediaenheten och sa även att man fick dom på en cd skiva för ett visst pris. Ringde dit när jag kom hem och ja det skulle kosta 450 kr, men det tycker jag det är värt! Jag kunde inte beställa via telefon utan var tvungen att skicka ett brev där jag skrev att jag ville ha dom, så det gjorde jag snabbt vilket jag postade igår kväll. Hoppas inte att det tar lika lång tid att få dom som det gjorde att få sin journal. Har velat beställa mina röntgenbilder i evigheter men kände att jag ville vänta tills sista röntgen var gjord innan jag beställde så att jag fick alla samlade!
 
En till grej igår. När jag klev in i hissen efter röntgen så stod det en kille där som jag kände igen jätte mycket. När jag sedan gick ut kom jag ju på att han var ortopedtekniker och jobbade nere på ortopedmottagningen tex med att göra korsetter osv. Honom träffade jag en gång hos en patient under praktiken och pratade lite med honom då. Så synd att jag är så dålig på att minnas folk bara haha, det såg ut som att han kände igen mig lite med, men han vågade inte riktigt hälsa!

Min sista röntgen är gjord!

Nu har jag varit på Sahlgrenska och gjort min absolut sista röntgen för ryggen. Det känns helt galet egentligen att det är slut på det nu. Jag vet inte hur många gånger jag suttit i det där väntrummet med en gammal röntgenapparat i hörnet. Nu är det slut på det!
 
Det var en CT (Datortomografi) som gjordes idag. Fick som vanligt ligga och hålla andan till en robotröst som talade om när jag fick andas igen osv. Efter att jag hade åkt fram och tillbaka ett par gången kom sköterskan ut och sa att jag fick höja hakan lite haha, den skymde visst nacken. Han var jättetrevlig och hjälpsam och sa till mig innan, att ja det här hade jag väl gjort förut! ;) 
 
Nu hoppas jag på att få komma på återbesöket snart också! Ni ska veta att här i Göteborg så har man nästan alltid röntgen och läkarbesök på samma dag, så det kändes så konstigt att bara få åka på en röntgen och sen hem igen. Menmen, hoppas att det blir snart iallafall! Måste prata med Rune om min värk i skulderbladet som jag haft så länge nu. Den begränsar mig verkligen vilket jag tycker är så tråkigt. Kanske kan man få en remiss till en sjukgymnast eller liknande. 
 
 

Min puckel nu

Tänkte visa en nytagen bild på hur min puckel ser ut nu. Den syns knappt alls, och jag ser den bara om jag ska kolla på ryggen från höger sida i spegeln för då skymmer puckeln, men annars är den nästan borta!


Glee

På tumblr är det ett väldigt väsen angående det skämt om skolios som var med i GLEE. Folk påstår sig ta åt sig av skämtet och säger att det inte alls var kul, enbart på grund av att de själva har skolios.
 
Jag säger bara, snälla. Skolios finns och varför ska det då inte få nämnas i tv-serier? Jag tycker bara att det är roligt om det nu skulle råkas nämnas lite då och då i tv. 

 
Vad tycker ni? 

Träffen!

Hej allihopa! Hazal som skriver här. Hur mår ni? Hoppas att ni mår lika bra som jag :) Jag tänkte berätta om hur det var när Julia var här i Stockholm och tänkte även lägga upp lite bilder.

I torsdags fick vi äntligen ses efter 8 månader! Vi hade inte träffats sen skoliosträffen i somras så ni kan ju bara ana hur saknad hon var och hur mycket vi hade att prata om.

Eftersom Julia var på riksdagen med klassen kunde vi inte ses förrens vid 17- tiden och det blev lite ont om tid då jag var tvungen att åka hem tidigt för att plugga. Vi hade iallafall bestämt att ses utanför Åhléns city strax efter det och sedan promenera vidare mot en restaurang och äta så mycket att vi skulle rulla ut därifrån, haha.
Det var så kuuuul att se Julia stå där jag sprang och kramade henne, kunde inte förstå att hon äntligen var här! Det kändes overkligt att äntligen få se varandra :D Vi promenerade vidare mot Kungshallen eftersom vi inte visste vad vi ville äta och där fanns det mycket att välja bland. När vi beställt våran mat så satte vi oss ner och började prata, nästan i mun på varandra haha! Vi hade så mycket att säga och jag tyckte att det var jättemysigt och roligt. Vi pratade om allt mellan himmel och jord samtidigt som vi avnjöt maten.
Efteråt gjorde vi det klassiska, nämligen in på ett provrum och ta massor med bilder, typical Julia och Hazal. Det blev roliga och fula bilder med mycket flum, men samtidigt några bra som kan visas upp här på bloggen.

Om exakt två månader får vi äntligen ses igen då vi ska till Astrid Lindgrens barnsjukhus för att föreläsa. Det ska bli så kul och vi båda är mycket exalterade samtidigt som vi är supernervösa. Men det kommer nog att gå bra :)

Vill bara tacka Julia för en rolig kväll! Hon är redan saknad men snart ses vi igen, så det är bara att hålla ut.

Styrkekramar
Hazal

 

 

 


En fråga från Julia

Hej Julia och Hazal, jag har fått reda på att jag behöver en bostonkorsett i 20 timmar. vet inte hur länge men några år. Jag är lite rädd, jag bara undrar hur lång är den där korsetten, kan man ha på sig samma kläder som man hade innan, syns den igenom tröjan, kan man ha jeans osv. Ni kanske redan har svarat på sånna här frågor.. Men kan jag snälla få lite tips? :) Kram // Julia

Svar:
 
Hej Julia!
 
Först vill jag börja med att säga att jag förstår din rädsla. Allt är nytt och främmande när man ska få en korsett. Men, jag vill också säga att du inte behöver vara rädd, det kommer gå så fint så!
Man kan ha på sig nästan allt, beroende på hur bekväm man känner sig med korsetten. Vissa kläder gör kanske att korsettens syns igenom, men det behöver inte vara något fel med det! Jeans kan du också ha på dig om du vill, men då får man knäppa dom utanpå korsetten. Det som var svårast för mig att täcka var inte korsetten, utan korsettlinnet som man har under. Det kan man dock fixa det med genom att sy om linnet eller att vika ner det lite.  Korsettens längd varierar lite beroende på vilken storlek som du behöver, samt vart i landet du bor. Korsetterna ser lite olika ut beroende på vart man bor i landet, ett exempel på detta är tex min och hazals korsett. I regel kan man säga att den går från höften till under brösten och upp i armhålan. Den är lite längre på baksidan än framsidan så den går ner och trycker på rumpan också. Jag ska göra ett inlägg någon dag med lite mer tips för de som ska få korsett, så håll utkik! :)
Ett stort lycka till med din korsett! Om du har några fler frågor eller funderingar får du mer än gärna mejla eller kommentera här. 
Kram!

Stockholm!

Imorn åker jag till Stockholm med klassen och ska vara där tills på lördag. Vi ska gå på studiebesök på riksdagen och polismuseet och lite sånt! Riktigt spännande. 
Det bästa av allt är att jag bokat in en träff med Hazal imorn kväll. Äntligen får jag träffa min älskling igen! Vi har inte setts sedan i somras när vi hade skoliosträffen! :) Vi ska äta som aldrig förr då hon precis har kunnat börja äta igen efter sin halsmandeloperation! Ni får förhoppningsvis lite snygga bilder på detta när jag kommer hem! 

Ha det bra så länge så uppdaterar jag bloggen och svarar på kommentarer på Lördag kväll/Söndag. 

Överkänslig

På vissa områden på ryggen har jag ingen känsel alls, medans på andra så är jag sjukt överkänslig. Det räcker att jag strycker lätt ovanpå mina revben på vänster sida så känns det som om jag kommer när ett stort blåmärke eller liknande. Allt på vänster sida är väldigt konstigt just nu men jag tror det ska bli bättre med tiden :)

Imorn är det 3 månader sedan jag opererades så det är ju inte så himlans längesedan ändå! 

En av de sista bilderna

Den förste april, två dagar innan min operation tog jag denna bilden. Det är en av de sista bilderna som finns på min rygg innan den blev rak igen. Tyvärr speglar inte bilden vad jag såg i spegeln den dagen i provrummet inne på H&M. Puckeln var väldigt tydlig och likaså midjan vilket inte syns här så mycket. Anyway, här har ni den!