Idag är det den 5 januari vilket innebär att det är en månad sedan min operation. Lägger bara upp lite snabbt då internetet knappt funkar längre här, men hoppas att det kommer upp! Era kommentarer får jag tyvärr läsa när jag kommit hem men tack för allt

Idag är det tre veckor sedan jag opererades. Gud vad snabbt tiden går! Ärret läker bra och allt går bättre och bättre. Sover utan mitt kära glidlakan och känner mig inte alla begränsad i vardagen förutom att jag blir väldigt trött i ryggen efter en stund, precis som jag blev efter förra operationen. Antar att det är musklerna som behöver tränas upp bara.

På lördag åker jag till Indien! Det har gått galet fort! Det känns väldigt skönt att ryggen är bra iallafall!

Hoppas ni alla haft en fin jul! Är fortfarande hos min pappa så svarar på era kommentarer när jag kommer hem imorn! :)

Har under de senaste dagarna haft en del abstinens besvär. Har inte ätit några tabletter alls sedan i torsdags tror jag, och jag har ju känt av det kan man säga. Inte så illa som sist, men jag kokar av värme samt har krympningar i kroppen, speciellt när jag ska sova.

Detta är från citodonet eftersom jag slutade med morfinet för ett bra tag sedan. Jag underskattar lätt citodon eftersom den inte är lika stark som mina andra tabletter. Det blir lätt som att jag ser det som panodil i jämförelse till de andra, vilket gör att jag inte räknat med abstinens från den här korta tiden som jag ätit dom! Dock så är det ju ganska starks tabletter de med, så jag får helt enkelt ändra min syn på dessa läkemedel jag fått utöver oxynorm och oxycontin. Nu är det iallafall inget jag behöver tänka på eftersom tabletterna inte är något jag behöver äta mer nu. Inte alls. Visst är jag inte smärtfri på långa vägar, men det är ingen idé att äta tabletter när man kan stå ut med smärtan som den är nu. Fortfarande öm över vänster sida och speciellt revbenen, men det hoppas jag såklart går över snart.

Det blir många bilder på mitt ärr nu men det är för att jag vill kunna gå tillbaka och se hur det läkte osv. Jag är jätte nöjd med hur det läker, och att bada i Indien skulle inte vara några problem!
Om man jämför denna bilden mot den jag la upp för en vecka sedan är det stor skillnad!

Idag två veckor post op:

Det gick väldigt fort idag! Hade tid kvart i och kom in runt 5 i tror jag. Rune var försenad så de som var före mig i kön så att säga gick för att fika, men då kom Rune och jag fick komma in tidigare haha.
Sköterskan tog bort mitt förband och samtidigt kom Rune in. Han frågade bara lite om hur det kändes, om jag fortfarande hade ont och jag svarade att jag hade känt av samma smärta som
Innan men att jag hoppades på att det skulle gå över. Han tittade lite på min rygg och jag fick visa vart det gjorde ont. Han sa att smärtan säkert skulle försvinna, och jag hoppas verkligen att den gör det.
.
Vi pratade även lite om Indien och han sa att det var inga problem att åka för allt såg jättebra ut och var helt retningsfritt så det är ju skönt. Jag frågade om jag behövde någon antibiotika när jag åkte dit men det tyckte han inte heller så jag litar på det då. Allt går väldigt fort när man träffar Rune. Jag hade en del frågor som jag tänkte ta upp men hann inte med en enda, för när man väl sitter där så känns allt plötsligt så oviktigt. Vi pratade lite om Indien och vart jag skulle åks osv, så han är lite intresserad av att prata men oftast blir det inte så mycket om själva ryggen.
.
Jag frågade vad som fanns att göra om det skulle vara så att smärtan skulle finnas kvar, och han sa att jaaa det är mycket tveksamt till att de skulle kunna hitta något fel, men att man skulle kunna starta en utredning isåfall, men ja väldigt tveksamt till att det skulle visa något eller att de skulle hitta något fel eftersom det inte fanns så mycket kvar som kunde vara fel. Med de orden så hoppas jag så innerligt att smärtan ska försvinna nu, för ett nästa steg finns det knappt. Han sa att jag skulle få återbesök i slutet av vårterminen, hade hoppats på att kanske få komma tillbaka om tre månader så att de kunde följa upp smärtan, men jaja. Det blir nog bra.
.
I all hast glömde jag att berätta för Rune att jag fått problem med min hand efter pvk:n som jag hade (nålen i handleden på sjukhuset). Några dagar efter att de dragit bort nålen så började jag få ont från där nålen suttit och som en strålande smärts ut mot tummen och ovanpå handen. Varje gång jag kommet när med något så bränner hela handen till och det gör skit ont. Fick en salva på sjukhuset eftersom jag sa att jag inte ville att det skulle bli inflammerat, men den har inte hjälp något värst mycket.
.
En sköterska skulle sätta lite tejp på mitt ärr så jag sa till henne att jag hade ont i handen och jag fick följa med till Rune som kollade lite snabbt på den. Han sa att jag hade fått en tromboflebit vilket innebär en inflammation i venen (blodkärlet) eller något liknande. Han sa att de brukade använda en salva mot det som hette hirudoidsalva, men han visste inte om den var receptfri så sköterskan fick fråga Sara, som trodde att den skulle vara receptbelagd så Rune skrev ut en sådan till mig. Nu när jag hämtade den såg jag att det var en likadan som jag hade fått från sjukhuset men det är väl bara att fortsätta använda den och hoppas på att det går över, för det är jobbigt att inte kunna använda handen ordentligt.

.

Första dagen i skolan gick bara fint! Tog en tablett när jag vaknade och har inte behövt ta någon mer sedan dess! Det känns as bra att jag nu mår så bra att jag kan klara mig utan tabletterna. Jag kan ju inte säga att smärtan är helt borta, men den är betydligt bättre än förra veckan. Jag får ont om jag lyfter eller böjer mig men även det börjar bli bättre och jag är inte lika öm i ryggen.
Dock har jag ont under höger skulderblad där jag haft ont i flera år. Det är på exakt samma ställe jag har ont bu fast lite värre, antar att muskeln måste få läka lite igen efter operationen.

Det tråkigaste med allt är att jag känt av lite av den smärtan som de valde att operera för. Jag försöker blunda för det, försöker att intyga mig själv om att det är operationssmärta, även om jag innerst inne vet att det är samma. Det är så otroligt ledsamt att tänka på att operationen kanske inte gjort problemet bättre. Läkarna visste inte vad som var problem, de gissade på att de hade med staget att göra när de valde att operera bort det. Det innebär att om smärtan nu skulle vara kvar finns det inget mer de skulle kunna göra. Åh, jag vill inte ens tänka på det!

Imorn är det återbesök iallafall och jag ska få träffa Rune för att kolla till mitt sår osv. Jag vet redan att det läker fint men det ska bli skönt att prata lite med honom och höra vad han säger och även att jag kan fråga lite om operationen eftersom jag aldrig hann träffa honom efter op. Får se om det blir röntgen eller inte eftersom de inte har gjort någon efter operationen. Fast samtidigt är det väl inte så mycket att se, de har ju bara tagit bort lite grejer. Ska nog ta med min operationsberättelse också så att han kan berätta lite mer om vad de gjorde eftersom jag inte förstår allt, även om Helena berättade lite på ronden. Skriver mer efter mitt återbesök imorn.

Efter att sköterskan på vc satt på det nya förbandet har det kliat jättemycket där klistret sitter. Själva såret kliar ju lite men det är ju för att det läker, men det är jobbigt när det kliar så mycket runt omkring. Igår hittade jag två förband som jag hade fått med mig efter förra operationen så jag bytte till det.

När vi tog av det gamla såg man att huden var irriterar av plåstret för det var röda plitor överallt där det suttit. Nu hoppas jag att klådan försvinner iallafall. Ärret såg jättebra ut också och hade läkt mycket sedan i onsdags. Nu är det liksom slutet och det är bara sårskorpor som ska ramla av.
Det mörka där nere är bara en skugga, så jag har alltså inget jätteblåmärke som det ser ut ;)

Idag är det en vecka sedan jag kom hem från sjukhuset och jag mår sååå mycket bättre än då! Då kunde jag knappt komma ur en plan säng själv, och nu klarar jag allt as bra och har till och med jobbat lite! Känns grymt, och på måndag är det skola igen.

Förbandet har släppt igen! Och denna gången har hela åkt av. Skulle gå och duscha och skulle bara klia mig på ryggen och kände då att hela vänster sida var helt öppen. Eftersom det inte får komma in vatten så ringde jag vårdcentralen och fick en tid. Hade ju vart svårt att gå med ett öppet plåster hela helgen utan att försöks få in vatten.

Jag duschade trots allt eftersom de sagt att det ändå är okej om man ska lägga om det, så när jag klev ur duschen hade hela förbandet sugit upp massa vatten och det rann ner för mina ben och satt bara fast i ena kanten, så jag tog av det helt. Nu ska jag få ett nytt och hoppas att det sitter tills på tisdag! Har varit här 4 av 5 dagar denna veckan. Det känns ju bra...

Har fått mitt intyg nu som jag bad Helena om när hon gick ronden i lördags innan jag åkte hem! Nu behöver jag inte oroa mig över att inte komma igenom säkerhetskontrollerna på flygplatserna när jag ska till Indien!

Konstigt, det förra inlägget hade inte kommit upp!

Nu har jag varit på vårdcentralen och fått bytt förband. Allt såg bra ut enligt distriktssköterskan och hon tyckte att det hade läkt jättefint på bara en vecka så det känns ju bra! Hon sa också att det var viktigt att jag åt katrinplommon och drack lactulos mot magen. Hon tyckte också att det var viktigt att jag åt mycket nu för att det ska läka så bra som möjligt, då jag sa att jag inte hade någon matlust. Det kunde bero på att man blir förstoppad av alla tabletterna!

Försöker att äta, men om jag ska vara ärlig så har jag sedan jag kom hem i lördags bara ätit katrinplommon, lite äpplekaka och sushi igår! Jag ska försöka tänka på att jag måste äta nu!