Livet leker. Åtminstone lite iallafall för jag kan kissa helt själv utan problem! Det är så skönt och en stor sten föll från mina axlar. Jag har oroar mig över det här sedan dagen jag fick reda på att jag skulle opereras igen så det är en otrolig lättnad!

För övrigt så sa läkarn som tittade till mig imorse att jag skulle åka hem idag, men varken jag eller Jenny (sjuksköterskan som haft hand om mig) kände att det funkade speciellt bra att åka idag så jag får stanna tills imorn. Det känns väldigt skönt eftersom jag fortfarande behöver en del hjälp och då kan få den här om det behövs. Mamma och resten av familjen är nämligen inte hemma ikväll så imorn passar som sagt mycket bättre.

Jag och Saga pratade med Anita igår (världens gulligaste undersköterska som hade hand om mig sist). Hon gav mig så fina komplimanger om hur bra jag hade varit mot alla tjejer med Skolios på praktiken så jag blev helt rörd av allt hon sa! Snälla söta Anita <3 ni kanske minns att jag under praktiken pratade med chefen angående sommarjobb här, hon skulle prata lite med honom om det, så söt!

Nog om det. Nu ska jag försöka sova en stund, är så himla trött! Imorn ska dom också lägga om såret och se hur det ser ut. Det har läckt mer än från första kvällen!

Har sovit hyfsat bra i natt och nu på morgonen drog dom katetern. Har haft ont av den sedan start då den åkte ner i golvet från sängen på uppvaket. Igår började det komma blod ur och det sved så fort man kom när den, så det är skönt att den är ute nu. Nu ligger jag och är livrädd för att inte kunna kissa. Jag är på riktigt LIVRÄDD. Det jag gick igenom med tömningar sist var det jobbigaste jag gjort i hela mitt liv och något jag aldrig kommer att glömma. Det sitter fortfarande kvar i min hjärna och gör att jag även hemma ibland kan få den känslan som jag fick vilket gör att jag spänner mig och inte kan kissa när jag tex har för full blåsa. Det är hemskt.

Alla försöker lugna mig med att det är annorlunda denna gången och jag försöker att tro dom. Jag vill tro dom,
För det är ju mest hjärnspöken som sätter stopp för allt och som gör att man spänner sig och tror att man inte kan kissa vilket leder till att man inte heller då kan kissa.

Haha långt och rörigt inlägg om inget speciellt men så kan det va ;) mitt hb igår var 111 nu är det 102 så jag hoppas att det inte går ner mer som det gjorde sist.

Nu gäller det bara att jag lär mig att komma upp ut sängen så att jag orkar gå ända bort till dörren där!

Lite bilder från dagen

Det känns som klockan är mitt i natten och jag är skit trött. Dagen har varit sjukt lång och det känns som en vecka sedan jag opererades.

Förutom besök av Janna fick jag lite senare besök av tre klasskompisar och därefter saga. Har också lyckats komma upp och gått ett par gånger till så det är skönt. Nu när jag skulle upp och gå och borsta tänderna så fick jag värsta frossan. Det är hemskt vad jag hackade tänder.

Nu är jag så trött att jag knappt kan hålla ögonen öppna och det känns som klockan är minst tre på natten men den är bara drygt 7 på kvällen. Sjukt! Ska dra katetern tidigt imorgon och börjar bli lite nervös! Men, det kommer nog att gå bra känner jag!

Gråter hela tiden men vet inte åt vad. Jenny får sitta och trösta mig hela tiden, dom är så himla gulliga allihopa! Har panik över katetern som ska bort snart. Är livrädd att det ska bli som sist men de har försökt förklara för mig att det inte alls är säkert att det blir som sist så jag behöver inte oroa mig. Och kände jag att det är jobbigt att ta den vanliga toan skulle jag få låna personaltoan. Få se hur jag gör!

Janna och hennes mamma var precis här och hälsade på och de är världens bästa! Jag skojar inte, så himla gulliga och snälla att jag blir tårögd
Linda, en av undersköterskorna ska kika förbi här också snart eftersom jag gärna ville träffa henne. Man kom ju vissa i personalen närmre än andra om man säger så :)

Pratade med Kajsa på ronden förut (läkare) och hon ville att vi skulle fortsätta med samma medicinering ett tag till för att se om det blir bättre (de pratade om att höja den eftersom smärtan är värre idag än igår). Hon frågade också lite hur jag bodde hemma och när jag funderar på att åka hem och det lät som hon tyckte idag. Dock kan jag inte ens komma ur sängen själv för att jag har så ont och har fortfarande katetern så jag sa att ja inte idag iallafall så hon ville planera hemgång imorn. Får se hur jag mår då helt enkelt. Kan inte dra katetern förns jag kan gå på toa själv känner jag.

De tidigare doserna har gått rätt bra och har inte känts så mycket men denna är i särklass den mest smärtsamma. Hela armen värker och svider.

Nu kanske ni tycker att jag klagar över minsta lilla, men Ajajaj vad ont det gör! Snart är den slut och då kan jag pusta ut och kanske somna igen. Ryggvärken blev lite bättre nu iallafall så det är ju skönt

Klockan närmar sig halv två och jag har svårt att sova. Smärtan tar övertaget och tabletterna hjälper inte så bra som jag hoppats på. Fick två citodon innan jag somnade vilket är min grunddos. Utöver det får jag oxynorm när jag behöver och det har jag fått två stycken nu sedan klockan var 11.

Det är så jobbigt just nu. Det gick så bra under dagen och smärtan var inte så farlig. Nu har jag mer ont än vad jag haft på hela dagen och det känns jättejobbigt. Vill inte ligga här och gråta heller men min kropp gör det ändå. Både på grund av smärtan och att jag känner mig ensam och allt är bara jobbigt.

Klockan två ska jag få min sista dos av antibiotika på dropp, vilket man tydligen får tre gånger det första operationsdygnet. Så, om en halvtimma kommer sköterskan att koppla in det.

Alla är så snälla och hjälpande och det känns så tråkigt att jag ligger och gråter. För tre månader sedan såg de mig som vem som helst ute och hjälpte patienter, nu ligger jag här inne på ett rum och lipar trots att de försöker trösta mig. Jag vill inte visa mig svag bara... :(

Är så trött så att jag nästan somnar men tänkte slänga upp ett litet inlägg.

Var precis uppe och gick några steg ut i korridoren och det snurrade lika mycket som sist. Det beror på narkosgaser osv men det är väldigt obehagligt att inte kunna fokusera blicken! Kom upp sittandes nästan helt själv, personalen stod bara bredvid och backade upp. Fick byta från op skjortan till en vanlig skjorta så nu är den inte så öppen i ryggen längre vilket är skönt.

Gick med ett gå-bord ut i korridoren och tillbaka och på den korta biten hann jag bli helt slut! Tur att man kan vila säger jag bara ;) har precis suttit och skrivit lite om gårdagen nästan som en liten dagbok för att komma ihåg allt efteråt. Nu är jag så trött Att jag knappt orkar hålla ögonen öppna men får skriva ner allt som hände idag imorn istället!

Nu kommer snart nattpersonalen på och då ska jag be dom hjälpa mig få fram min tandborste och mina öronproppar så att jag kan sova. Min rumskamrat som var försvunnen igår har jag nu återfunnit. Hon har sin säng i rummet mitt emot som egentligen inte är ett patientrum utan en sal som kallas för behandlingen som är till för personalens grejer. Konstigt! Undrar varför hon ligger där inne och varför hon inte opererades idag....

Jag och Julia imorse när jag skulle sövas!

Ligger i mitt rum nu igen och har varit ensam fram tills nu då min rumskompis kom upp från op.

Har haft besök fram tills nu av först pappa och sen av min syster och kompis! Mamma kom förbi med min kudde och en choklad också.

Har ätit tre isglassar och ett smörgåsrån samt lite köttbitar ur grytan som var dagens middag. Mår bättre än förväntat faktiskt och det känns väldigt skönt. Har inget dränage och mitt sår börjar läcka mer och mer nu om vi jämför bilder på ryggen från en liten stund sedan fram till nu.

Är väldigt trött i perioder och försöker sova lite, men det går inte så bra. Kan vila ögonen lite iallafall. Kanske kommer jag upp och får sitta lite senare men jag vet inte så mycket. Det känns som allt är lite rörigt för dom tog inga kontroller på mig när jag kol upp som man gör på alla patienter när de kommer upp från operation.

Katetern ska få sitta tills jag kan komma upp och gå iallafall. Den ramlade dock ner från sängen förut och jag fick as ont, så nu hugger och sticker det varje gång man rör vid den lite, usch :(

Min rygg just nu samt mina dyrbara skruvar och mitt söndersågade stag!

Ligger på uppvaket nu. Operationen tog 1,5 timme istället för 45 min som planerat. Kommer ihåg när dom väckte
Mig i op salen denna gång och drog ut slangen ur halsen. Tackade dom hela tiden och frågade samma frågor tusen gånger om haha. Har mina skruvar och mitt stag som är sågat i smådelar i en påse i knät nu. Snart ska jag upp till avd 16 igen.

Ligger vaken och är inte ett dugg trött. Funderar på om jag kommer kunna somna alls. Min ena rumskompis har rymt och ingen vet vart hon tagit vägen.

Skulle vilja titta på tv eller bara ha tänd lampa men det går ju inte eftersom det för det första inte finns någon tv på dessa rum och för det andra så kan man inte störa de andra. Kommer bli långa dagar om man inte kan se på tv eller göra något liknande när man känner sig lite piggare!

Fick höra nu att de inte hade någon tid för min operation än så tidigast halv 9 skulle det tydligen bli. Jaja, det enda som är jobbigt med det är ju att man behöver ligga och svälta ännu längre innan man sövs, och att man hinner bli mer nervös ju längre tid man väntar! Men det går bra det med, det känns ganska skönt att ta det lugnt på morgonen med :)

Jag och julia Kom hit vid 7 och blev tilldelade ett rum. Dock var det ett tre rum så i rummet fanns en säng för mig och i rummet två andra kvinnor. Jag fick panik till en början över att inte Julia skulle stanna kvar, men det löste sig när jag pratade med sköterskan så de fixade fram en extra säng till henne att ha bredvid min.

Har duschat min sista dusch och även pratat med några från min praktik. Roligt att prata med dom igen! Sitter i dagrummet nu och pratar och dricker juice för att inte störa mina rumskamrater. Vi alla ska opereras imorn så ingen har opererats än iallafall så vi är friska så att säga.

Pratade med sköterskan och förklarade min situation med bäcken osv. Hon skulle skriva ner att jag önskade kateter. Hur mycket jag än hatar det så känns det säkrast att ha en kateter ifall jag mår så pass dåligt att jag inte kan komma upp på toa.

Imorn är det tidig väckning och Julia ska med ner när jag ska sövas. Än är jag inte nervös men det kommer nog snart.

Sitter på bussen på väg in till Sahlgrenska men det går i ca 25 km/h så undrar om jag någonsin kommer fram!

Ännu en dusch med descutan avklarad och jag måste säga att det är inte smärtfritt alltså! Svamparna river
Mot huden och det blir värsta peelingen! Alltid något haha!

Hade lite svårt att somna igår. Allt börjar ju kännas mer verkligt nu. Dock vågar jag inte riktigt hoppas på för mycket eftersom det var vid denna tiden sist som de ringde och ställde in min operation. Man vet ju aldrig vad som kan hända, speciellt inte nu när snön slagit till och det är trafikolyckor överallt i staden. Avd 16 är ju en ortopedisk avdelning så där kan ju folk med rygg/nack skador hamna men även andra fall om det krävs. Så, allt kan hända fram tills att de faktisk söver mig!

Bloggar mer efter inskrivningen!

Har precis tagit min första dusch med descutan samt bäddat rent i min säng. Håller på och packar det sista som jag ska ha med mig till sjukhuset imorn.

Pga lite ändrade planer så ska jag åka på inskrivningen själv imorn, men på kvällen så ska Julia stanna och sova över med mig. Supersnällt och jag är så tacksam för att slippa sova själv förta natten när allt är som mest nervöst!

Ska vara på inskrivningen kl 09:30 imorn så borde snart gå och lägga mig eftersom jag måste gå upp och duscha med descutan imorn på morgonen. Mitt hår är inte kul just nu haha och jag har världens fulaste finne på näsan och jag får inte sminka mig. Hur ska det här gå???? Hemskt!

Btw, hade möte med läraren idag. Talade om vad jag tyckte och tänkte om vad han hade sagt och förväntade mig motstrid. Dock bad han bara om förlåtelse för vad han hade sagt och sa att han inte insett att jag skulle opereras och att jag blev ledsen pga det. Det löste sig smidigt och enkelt och jag hoppas att det förblir så! :)