Har sovit hyfsat bra i natt och nu på morgonen drog dom katetern. Har haft ont av den sedan start då den åkte ner i golvet från sängen på uppvaket. Igår började det komma blod ur och det sved så fort man kom när den, så det är skönt att den är ute nu. Nu ligger jag och är livrädd för att inte kunna kissa. Jag är på riktigt LIVRÄDD. Det jag gick igenom med tömningar sist var det jobbigaste jag gjort i hela mitt liv och något jag aldrig kommer att glömma. Det sitter fortfarande kvar i min hjärna och gör att jag även hemma ibland kan få den känslan som jag fick vilket gör att jag spänner mig och inte kan kissa när jag tex har för full blåsa. Det är hemskt.

Alla försöker lugna mig med att det är annorlunda denna gången och jag försöker att tro dom. Jag vill tro dom,
För det är ju mest hjärnspöken som sätter stopp för allt och som gör att man spänner sig och tror att man inte kan kissa vilket leder till att man inte heller då kan kissa.

Haha långt och rörigt inlägg om inget speciellt men så kan det va ;) mitt hb igår var 111 nu är det 102 så jag hoppas att det inte går ner mer som det gjorde sist.

Nu gäller det bara att jag lär mig att komma upp ut sängen så att jag orkar gå ända bort till dörren där!