Till Mathilda

 
Mathilda

Hej jag är en 17årig tjej som precis har fått reda på att jag ska opereras i december. Har väldigt blandade känslor kring detta men är ändå glad att de ska bli av. Jag ska göra en operation från sidan då min krök sitter mellan bröstryggen och ländryggen, vet du något om en sådan här operation? om de är värre? gör mer ont? komplicerare att genomföra osv.. skulle vara väldigt tacksam för svar! Du gör ett fantastiskt jobb som fortsätter att driva denna bloggen för de som precis fått reda på att de fått skolios, den var hjälp för mig när jag fick reda på de och var rädd och osäker och jag är säker på att andra tjejer känner samma sak!

 

Hej på dig!

Den operationen du ska göra kallas för en främre operation! Du kan läsa mer på http://enmedskolios.blogg.se där hon gjort en operation både framifrån och bakifrån så hon kan nog jämföra och tala om vilken som är tuffast ur olika synvinklar :) Tack snälla för dina fina ord! Jag hoppas av hela mitt hjärta att din operation går bra och att du blir återställd snabbt! Kram 

Gamla bilder

Är det bara jag som då och då kan sitta och kika igenom gamla ryggbilder, korsettbilder och operationsbilder? Blir lite nostalgisk på något vis. Så långt bort men ändå så nära. Jag men ändå inte jag på något vis. 
 
 
 
 
Jisses skulle kunna fortsätta i evigheter men det skulle fylla hela bloggen haha! 

Berit hakar på!

Självklart hänger korsetten med i flytten! Therese tyckte det var onödigt att fylla halva flyttlådan med den men äsch ;)


3 år

Idag den 28 Juni är det hela tre år sedan jag låg på Sahlgrenska och fick min korsett! Kom på det häromdan och blev väldigt chockad över att det gått hela tre år! Sjukt. Kommer ihåg dagen som om den var igår. Det var första gången jag var inlagd på avdelning 16, och över huvud taget första gången jag var inlagd på sjukhus och hade kontakt med sjukvården på det viset. Det var dagen jag stundvis kände mig som världens ensammaste, helt ensam utan någon som jag kände skulle jag gå igenom första dagen och natten med min korsett. Turligt nog fanns ju Sara karlsson och hennes mamma där. 

Det var den värsta natten i hela mitt liv. Den smärtan och ångesten har jag aldrig tidigare upplevt. Jag var inte van att sova på det viset som krävdes och jag hade ont överallt. Värst var det när jag låg på mage och försökte vända mig genom att resa överkroppen. Det tog stopp och gjorde ont vid skulderbladen där korsetten slutade. Aj. Jag grät den natten och sov inte många timmar. När morgonen kom ville jag bara att mardrömmen skulle ta slut, att jag aldrig mer skulle behöva ha en sådan hemsk natt. Underbara sjukgymnasten bogdanca tröstade mig då som hon även fick göra många gånger efter mina operationer. 

Jag kommer alltid minnas den dagen. Den 28 Juni 2010. Det var grejer det! 
 
 
(Vill mitt i allt korsettsnack knö in ett STORT grattis till min fina Julia Karlsson som idag fyller 18 bast! Tyvärr kan jag inte vara med och fira den stora dagen då jag jobbat kväll men en annan dag så. Att man kan hitta så många fina vänner genom skolios och bloggen och allt är helt awesome! Grattis på din dag iallafall och ha en superfin kväll! ) 
 

För dig som ska få korsett

Vare sig man ska få en nattkorsett eller bostonkorsett så är det många frågor som snurrar i huvudet och man är nog ofta lite rädd och orolig för vad det hela kommer att innebära. Där av har jag tänkt skriva ihop ett litet inlägg till er som ska få korsett där ni kan få svar på era frågor utefter min synvinkel. 

Jag tror att det är viktigt att man går in i det hela med en positiv syn på korsetten. Fokusera på att korsetten förhoppningsvis kommer att hjälpa dig och förhindra en eventuell operation eller en större krök över huvud taget. Jag tycker också att det är viktigt att man berättar för sina vänner att man ska få en korsett och berätta vad det är för något. Går man ut med det redan från början slipper man pressen av att gömma korsetten för sina klasskompisar vid exempelvis gympa eller bara under en vanlig dag under kläderna. Ingen kommer att tycka att det är konstigt om man själv inte gör det till något annorlunda. Dessutom är det många som säkert är nyfikna på din korsett och kommer att tycka att den är lite häftig! Underskatta aldrig stödet från dina vänner :)

De första dagarna kommer att vara tuffa. Beroende på vart i landet man bor ser behandlingen lite olika ut de första dagarna. På en del ställen får man korsetten på sjukhuset och får åka hem samma dag. På andra ställen får man sova över en natt på sjukhuset där de kontrollerar att det funkar bra med korsetten och även en kontrollröntgen under morgonen när man sovit med korsetten hela natten. Jag vet också att man någonstans i landet får ligga inne på sjukhuset i en hel vecka när man får korsett, men det är nog väldigt extremt och inte så vanligt. Det är nog bara vad jag vet ett sjukhus i hela landet som gör så. Jag vet inte riktigt vad man kontrollerar under hela veckan men om någon vet så får ni gärna kommentera :)

Oavsett hur de första dagarna ser ut så kommer det fortfarande att vara tufft. De första två nätterna var enligt mig de värsta i och med att kroppen inte är van att vara instängt i ett hårt plastskal. Det trycker och gör ont lite här och var och man funderar på hur man någonsin kommer att vänja sig vid denna oerhört obekväma sak. Dock blir man ganska förvånad över hur snabbt man vänjer sig vid korsetten. De första dagarna trappar man upp till fler och fler timmar per dag (Vid bostonkorsett) och man behöver där med inte vänja sig vid 23 timmar per dygn direkt som tur är. Efter några dagar klarar man av att ha på sig korsetten under alla de timmar man ska (vilket kan variera beroende på vart i landet man behandlas). 

Det är viktigt att fortsätta använda korsetten även om den känns obekväm och trycker. Ju mer man använder den ju mer vänjer sig kroppen vid den och anpassar bröstkorgens form efter den. Efter ett tag kan man till och med glömma av att man har korsetten på sig och det kan till och med vara svårt att sova utan den för att man är så van vid den. 

När det kommer till kläder kan det vara lite jobbigt att hitta några som passar bra över korsetten. Jeans osv kan också vara svårt då man tvingas välja om man vill ha dem under eller över korsetten. Ska man ha dom över kan det vara svårt att få midjan att passa i förhållande till benstorleken på byxorna, och ska man ha dom under kan det bli trångt under korsetten och skava. Jag rekommenderar starkt tights och liknande som jag alltid hade under korsetten. När jag hade dom över så gled dom av när man böjde sig fram vilket inte var så bekvämt enligt mig. Nackdelen är dock att man måste ta av sig korsetten när man ska på toa om man har byxorna under hehe.
När det kommer till tröjor kan man om man inte vill att den ska synas (vilket inte behöver vara så för alla) kan man ha tröjor som inte sitter jättetight. Det som jag tyckte var lite krångligt var att korsettlinnet man hade under korsetten ofta syntes under tröjorna. Man kan tex inte ha ett vanligt linne eller liknande eller vissa klänningar då korsettlinnet sticker upp under. Där av rekommender jag att man antingen har ett vanligt tunnt linne från exempelvis hm eller att man klipper av ett av alla sina korsettlinnen och syr om det till ett tubtopplinne (Har visat hur man gör HÄR)
 
Oavsett om man har Boston eller nattkorsett kan det vara jobbigt om man som lite yngre ska sova hos kompisar eller liknande. Man är ensam om att ha en stor plastgrej och många väljer att lämna den hemma för att man skäms. Därför vill jag ännu en gång poängtera hur viktigt det är att vara öppen med det från början för då blir det inte konstigt bland kompisarna när man ska sova över hos någon eller liknande. 

Slutligen vill jag säga att det är viktigt att man använder korsetten så mycket som möjligt även om det är svårt. Det kommer att komma stunder där man bara vill kasta ut korsetten genom fönstret och aldrig mer se den. Det kommer komma stunder då man gråter sig till sömns för att man har ont eller bara hatar korsetten. MEN, i slutändan när man äntligen är färdigbehandlad, kommer det att vara värt varenda tår och jobbig sekund. När man blir av med korsetten har man all rätt i världen att vara stolt över sig själv, för man har klarat något som inte många andra har gått igenom. Tänk positivt även i de svåraste stunderna! 

Har ni några frågor eller bara vill prata så får ni gärna lämna en kommentar eller mejla mig! Säg gärna till om det är något ni saknar i inlägget. Har en ny kategori här i bloggen nu som heter "Till dig som ska få korsett". Den är till för att man enkelt ska kunna hitta svar på sina frågor om man ska få korsett och undrar något. 
 
Kram och lycka till med din korsett! 

 
 

Bent not broken

 
Tyckte den här bilden som jag hittade på tumblr var väldigt fin! 

Barbie med korsett!

Haha hittade den här bilden på en Barbie med milwuakee korsett! Tyckte det var väldigt fint att det uppmärksammas även hos dockor som barn leker med! Vad tycker ni? :)


Svar på korsettfråga

Julia S

Hej, denna vecka ska jag ha min korsett i skolan ;( har du något tips eller så?:) Tacksam för svar Kram Julia <3

Svar: 

Hej Julia! 

(Haha kul att vi båda heter Julia S ;) )
Mitt tips till första skolveckan med korsetten är nog att låta det vara en normal grej från början inför klasskompisar och så! Göm den inte, utan berätta för dina klasskompisar vad det är och varför du har den så behöver ingen undra eller fråga senare :) Sen tycker jag att det kan vara ett bra tips att kanske prata med läraren och skolsköterskan så att dom vet om att man har den osv, så kan man få hjälp från dom om det skulle vara något.
Lycka till, kram! <3


Jag beundrar de som kämpar med milwuakee korsett!

Milwuakee korsetten är något som inte har använts i Sverige på många många år. I Usa var den också väldigt vanlig förr, men ändå hittar man då och då tjejer som lägger upp bilder på sin milwuakee korsett och jag blir lika imponerad varje gång! 

Jag blir imponerad över hur dessa tjejer orkar stå ut med något som sitter runt halsen hela tiden, och jag blir imponerad över hur modiga de faktiskt är som vågar bära sin korsett i skolan. Vi gnäller ju ofta över att våra bostonkorsetter syns genom kläderna, men det är ingenting mot det här!
 
Här är en stark tjej som jag hittade på tumlbr. Vet inte vilket land hon kommer ifrån men USA skulle jag tro. Länken till hennes Tumblr HÄR
 
 
 
 

En fråga från Julia

Hej Julia och Hazal, jag har fått reda på att jag behöver en bostonkorsett i 20 timmar. vet inte hur länge men några år. Jag är lite rädd, jag bara undrar hur lång är den där korsetten, kan man ha på sig samma kläder som man hade innan, syns den igenom tröjan, kan man ha jeans osv. Ni kanske redan har svarat på sånna här frågor.. Men kan jag snälla få lite tips? :) Kram // Julia

Svar:
 
Hej Julia!
 
Först vill jag börja med att säga att jag förstår din rädsla. Allt är nytt och främmande när man ska få en korsett. Men, jag vill också säga att du inte behöver vara rädd, det kommer gå så fint så!
Man kan ha på sig nästan allt, beroende på hur bekväm man känner sig med korsetten. Vissa kläder gör kanske att korsettens syns igenom, men det behöver inte vara något fel med det! Jeans kan du också ha på dig om du vill, men då får man knäppa dom utanpå korsetten. Det som var svårast för mig att täcka var inte korsetten, utan korsettlinnet som man har under. Det kan man dock fixa det med genom att sy om linnet eller att vika ner det lite.  Korsettens längd varierar lite beroende på vilken storlek som du behöver, samt vart i landet du bor. Korsetterna ser lite olika ut beroende på vart man bor i landet, ett exempel på detta är tex min och hazals korsett. I regel kan man säga att den går från höften till under brösten och upp i armhålan. Den är lite längre på baksidan än framsidan så den går ner och trycker på rumpan också. Jag ska göra ett inlägg någon dag med lite mer tips för de som ska få korsett, så håll utkik! :)
Ett stort lycka till med din korsett! Om du har några fler frågor eller funderingar får du mer än gärna mejla eller kommentera här. 
Kram!

Två år sedan jag blev korsettfri!

Idag för två år sedan var det en av de lyckligaste dagarna i mitt liv. Det var den dagen då min läkare sa till mig:
- Då skiter vi i allt det här nu! 
 
Jag fick lämna sjukhuset med korsetten i handen och jag log hela vägen hem. På eftermiddagen firade jag med att ta på mig jeans, något jag inte hade kunnat ha på mig sedan jag fick min korsett. Här har ni min lyckobild på detta:
 
 
Att två år kan gå så snabbt! Jag minns det som om det vore igår, och kommer förmodligen alltid att göra det. Bara de som själva fått avsluta en korsettbehandling kan förstå den glädje och lättnad man känner!
 
 

Sofia testar min korsett

Minns ni robotleg som jag testade för några veckor sedan? Ägaren till denna (Sofia) var hemma hos mig i lördags kväll och då passade jag på att tvinga på henne min korsett för att jämföra med sitt robotleg. Såhär fint gick det! 
Obs lite flumm med tanke på att det typ var natten och alla var trötta.
 
 
 

Robot leg

En tjej som jag känner opererade sitt knä i augusti. Efter operationen fick hon ha på sig en grej runt benet som skulle hålla allt på plats. Fick testa detta robot leg och jag låste säga att det påminde om en korsett ;) benet var liksom fast!

En ben-korsett skulle jag kalla det ;) fick inte på långa vägar lika hård eller obekväm haha!


En fråga från Johanna

Johanna Wikblom 
Hej! 
Jag fick min boston korsett i torsdags och jag har väldigt ont när jag har den på mig, efter ungefär 1 timme så vill jag bara ta av mig den. Det gör så ont i ryggraden tycker jag. När går det över/när vänjer man sig vid den? 

Kram Johanna 
 

Svar: 
 
Vad roligt att du lämnade en kommentar! Förstår dig precis, hade precis som du väldigt ont i början! Detta kommer att gå över om ett par dagar, det är bara att kroppen är ovan vid den nya situationen med en ihoptryckt rygg och bröstkorg! :) Så jag skulle säga från ett par dagar till några veckor, det är väldigt olika från person till person. För mig tog det nog max en vecka! :)
 
Lycka till med din korsett och du är alltid välkommen att fråga mig om du undrar över något! :)

Spexfoto

Nu kör vi! Op3a


Tid på Torsdag!

Pappa ringde till Sahlgrenska idag och skulle höra med dom vad dom tyckte osv. Dom tyckte att det lät som att jag borde kolla upp det så dom ringde mig nu för en stund sedan och skulle höra lite vart det gjorde ont osv. Det var den söta sköterskan Sara som jag pratade med. Hon var även den som hjälpte mig att fixa så att jag fick vara med nere på ortopedmottagningen en dag under praktiken.

Hon sa att Rune inte hade någon tid men Klas, som har varit min läkare sedan start hade en tid redan nu på torsdag morgon. Jisses vad snabbt det gick! Trodde att jag kanske skulle få en tid i Oktober/November. Det känns så himla skönt att få prata lite med Klas och se vad man kan göra åt det. För dom tyckte inte att det var bra att jag åt mina oxycontin efter så många månader. 

Så. på Torsdag ska jag alltså tillbaka till skoliosmottagningen. Jag måste säga att det tar emot lite med tanke på att det bara var drygt två veckor sedan jag spenderade en dag där som praktikant, inte som patient. Jag vill inte att någon ska tro att jag bara mesar mig... Jag har försökt att härda ut, prata med läkare på vårdcentralen osv istället för att störa dom på Sahlgrenska, menmen. Inte mycket att göra när det inte finns någon annan som vet något om det. Hoppas på att kunna få några tabletter eller liknande som gör det bättre, och kanske även en Ct så att man kan se att skruvar och stag sitter bra. Jag förstår verkligen inte vad det är som gör så ont :/ Jag har ingen skruv eller något som sticker ut, därför fattar jag inte varför det gör så ont. Stag och skruvar känns mycket mer på andra ställen och där har jag inte ens hälften så ont. 

Slutbabblat haha. Mer besked kommer alltså på Torsdag. Hoppas på att få med mig någon förälder som kan hjälpa mig. Jag har en tendens att bli överkörd av läkare osv eftersom jag inte vågar säga ifrån haha.

En dag med sjukgymnasten

Idag har jag gått med sjukgymnasten Lotte hela dagen uppe på avdelningen. Det har varit väldigt intressant att se och jag är glad att jag fick möjligheten att göra det! Dock saknade jag undersköterske arbetet lite. Idag har jag bara tittat på. 
 
Det roliga var att det idag skrevs in två tjejer som skulle få korsett. Tydligen gör dom inte bostonkorsetter till idiopatiska skolioser längre utan endast nattkorsett. Gud vilket framsteg! Inga ungdomar som plågas med korsett 23 timmar per dygn längre! (Här i Göteborgsområdet). Även om de fick prova in en nattkorsett kunde jag ändå känna igen allt så väl. Om de bara visste vilken plåga de kommer att gå igenom inatt! Första natten med korsett är hemsk! Eller, den var iallafall för mig. Kände att jag inte bara kunde slänga ur mig att jag haft korsett så jag sa aldrig något om det. Tjejerna skulle få dela på ett två sals rum och deras föräldrar fick därför sova hemma. Vilken tur att dom skriver in två tjejer åt gången så att man kan ha någon att prata med om det :)

Imorn ska jag vara med nere på skoliosmottagningen! Det ska bli såå kul :) Ska på förmiddagen vara med Sköterskan Johanna som sköter inskrivningarna inför operation och på eftermiddagen ska jag få vara med undersköterskor osv och kanske även läkare. Spännande!
Så, om någon ska till Skoliosmottagning på Sahlgrenska imorn så ses vi där!



Att ha korsett

Insåg att det var längesen jag skrev ett inlägg om korsett, och den största delen av er läsare har ju faktiskt korsett. För två år sedan hade jag nästan precis haft min korsett i en månad. Jag var på gotland den veckan och jag bar den med stolthet.vädret var katastrofalt och därför hade jag inte speciellt mycket problem med klädval.
Ett par shorts hade jag dock med mig. Det var ett par som satt så tight att jag fick ha dom under korsetten. (inte för att jag någonsin hade byxor eller trosor för den delen över korsetten iallafall, men ändå). 
Hur gör ni, har ni kläderna under eller över korsetten? 
Jag tyckte att det var så jobbigt att ha kläderna över, dom liksom halkade ner så fort man böjde sig/satte sig ner och det var jätte obekvämt. Därför tog det också längre tid när jag skulle på toa. Eftersom kläderna satt under korsetten tog jag alltid av mig korsetten när jag skulle på toa. Lite lagom kul när man hörde mina kardborreband inifrån toaletten haha. 
Vid den tiden hade jag ju inte haft min korsett så länge och jag hade på mig den varenda liten minut som jag skulle. Det var knappt att jag tog av den en timma per dag. Jag beundrar mig själv för hur jag orkade, senare i slutet av min korsettbehandling klarade jag knappt av ett par timmar per dag. Fy. 

Ville bara med detta inlägg säga att ni är starka! Fortsätt kämpa, tiden kommer att gå fortare än vad ni tror. Det har redan gått två år sedan jag fick min korsett, det känns som om det var igår. Kan fortfarande komma ihåg hur smidigt korsetten flög på/av. 
Sommaren är den tuffaste perioden med korsetten, men det blir bättre! <3

 
En random bild från den sommaren. Och ja, det är den blonda som är jag haha.

Att orka kämpa vidare

hur kan ni ha vart så positiva när ni hade korsetten? Jag har haft den i 2 år nu och jag börjar tycka det är jättejobbigt. Jag har en kompis som ställer jättemånga frågor om korsetten som och hon ser att jag inte gillar det men hon fortsätter ändå. Jag har nästan bara henne jag är med också. Jag har ingen att prata med hemma för dom säger alltid samma sak och så förstår dom mig inte fast dom säger att dom gör det.

.

Svar: 

.
Hej där!

Att vara positiv till korsetten är något som inte alla har så lätt för. Jag tror för våran del att det berodde på att vi hade  varandra (och så många andra fina) att prata med när de var tufft. Vi kunde jämföra hur det var, och trösta varandra när det var tufft och jobbigt. Någonstans där inne måste man också tänka på varför man gör det, och vad som kan hända om man inte gör det. 
Det där med din kompis låter jobbigt! Hon är antagligen bara nyfiken och förstår kanske inte varför du inte vill prata om det osv. Jag tycker att du nästa gång ska förklara att korsetten är något som du tycker är jobbigt och att du inte vill prata om det eftersom du mår dåligt av det eller liknande. Din vän måste visa förstående annars måste du säga till på skarpen och visa att du inte tycker det är okej. 
Jag vill inte låta för hård, men förvänta dig inte att någon annan ska förstå din situation. Ingen människor förutom de som har/haft korsett kan förstå hur man mår/känner osv. Därför är det viktigt att du kanske har någon att prata med på internet/sms eller liknande som du kan ventilera dina känslor och tankar med. Det kanske låter konstigt men det hjälper verkligen! :) Om du vill hitta någon att prata med som kanske är i samma situation som du kan du alltid kolla i vår länklista och se om du hittar någon som du vill prata med. Jag är säker på att många av dem är väldigt glada över att få prata med någon annan i samma situation!:)
.
Hoppas du förstår vad jag menar! Du är jättestark som klarat två år, fortsätt kämpa <3


Gamla bilder från korsett-tiden

Hittade bilder från sommaren 2010 då jag precis fått min korsett. Jag skämdes inte över den ett dugg och det märks som ni kanske ser på mitt klädval. Korsetten syns igenom på flera ställen. 
 
 
Vid detta tillfälle hade dom ännu inte sågat ner korsetten längst upp som ni kanske kan se haha... Den satt lite för högt upp om man säger så. 

« Tidigare inlägg