På praktiken i torsdags var det väldigt tufft då man i princip inte får sitta en sekund. Redan vid 18:00 var ryggen helt slut och jag skulle sluta kl 22.  Klarade mig hyfsat bra och fick gå hem strax innan 21, skönt! Idag är det dags för praktik igen men nu mår jag redan bättre än i torsdags så jag hoppas att det ska gå ännu bättre idag! 

Bad Therese ta kort på ärret igår, inte världens bästa men här är några. Mitt nya ärr är väldigt smalt, det är mest det gamla som syns tycker jag själv! 

Åkte till vårdcentralen igår för att få hjälp med smärtan. Har som sagt precis lyckats vänja mig av vid morfinet och vill inte återgå till det, men jag har för ont för att inte ha något. Har ätit panodil morgon och kväll, men det har inte heller hjälpt mig något. Jag går fortfarande till vårdcentralen där jag bodde förut, så nu måste jag åka från ena änden av göteborg till den andra. Väl där fick jag vänta jättelänge eftersom det var mycket folk på drop in. Eftersom jag fyllt 20 får jag betala 100 spänn varje gång jag går dit och sist fick jag betala 150 bara för att få såret omlagt också. Jisses. Det är inte så mycket men går man dit ofta blir det det. 

 

Jag berättade för sjuksköterskan i receptionen att jag hade opererat ryggen för 4 veckor sedan men fortfarande hade smärtor och ville få ny medicin utskriven. Hon såg lite tvekande ut och frågade, så du har fortfarande ont? EH ja, annars hade jag inte vart här haha. Skolios? Frågade hon sedan, och sen förstod hon, det var inte bara en liten diskbråckoperation haha. 

 

När jag fick träffa läkaren efter sisådär 100 år i väntrummet berättade jag att jag hade ont men inte ville äta så starka tabletter som oxycontin och oxynorm. Han tyckte att det var klokt, tacktack. Jag berättade om mitt revben som är det som gör mest ont nu även om ryggen också smärtar väldigt mycket. Han lyssnade på lungor och klämde och jag berättade att jag hade svårt att åka bil/buss, nysa, hosta osv. Han trodde att jag fått en spricka i revbenet som skulle läka ut på ca 4-6 veckor så nu är det bara att vänta. Han kunde inte säga helt klart vart det kom ifrån men antagligen har jag nyst mig till en spricka eller hostat sönder det då jag hade väldig hosta den första veckan efter operationen och var väldigt slemmig i lungorna. Så typiskt, att det inte räcker med ont i ryggen haha. 

 

Såå till smärtlindring då. Alvedon på burk. Tack för den! Fick också naproxen mot inflammation om det skulle vara det, men allt det hade jag kunnat köpa själv på apoteket! Alvedon hjälper mig inte speciellt mycket, har redan ätit det under hela den här tiden. Jag frågade om tradolan som jag fick utskrivet från vårdcentralen efter första operationen, men det sa han att man helst undviker att skriva ut nuförtiden. Jahopp. Tack för alvedonen och att mina pengar gick till ingenting. Hem igen och knappt kunna vända mig i sängen för att det gör så ont... 

Revbenen på vänster sida i midjan dödar mig. Det gör så jäkla ont, hugger så fort jag rör mig. Råkar som vanligt att nysa ca 5 gånger om dagen och det finns inget värre. Seriöst, det är det mest smärtsamma jag kan komma på just nu. Tappar andan vid varje hugg. Får ångest av att veta att jag ska åka bil eller buss. Imorse när jag åkte till skolan ville jag bara gråta, bussen skumpar och guppar varje sekund för göteborgs vägar är inte så jämna vill jag lova, det känner jag av nu. Satt och höll andan så mycket jag kunde för att försöka dämpa smärtan, men förgäves. Det gör lika ont ändå. 

 

Imorgon ska jag åka till vårdcentralen och be om att få citodon eller tradolan utskrivet. Jag vill inte börja med oxycontinet igen, vill inte äta så starka tabletter om jag inte absolut måste. Ahhh. På torsdag ska jag till praktiken igen då jag har ett par dagar att ta igen för att få godkänt inför sommaren. Hoppas att ryggen är med mig då. 

 

Idag hade vi ergonomilektion i skolan med sjukgymnaststudenter och skulle lära oss att få lyfta och arbeta rätt. Jag kan ju säga såhär, jag var inte med på mycket utan fick istället vara patient. Där hade dom allt en riktig patient att vara rädda om och öva på, istället för att ha en frisk person som ska agera patient och inte säger till när det eventuellt gör ont! 

Vad jag är otålig nu! Känns som om ryggen aldrig blir bättre! Förväntade mig inte alls att ha ont såhär länge då jag vid förra operationen var näst intill fullt återställd efter 3 veckor. Nu har det gått 3,5 veckor och jag är låååångt ifrån återställd. Har smärtor i ryggen som gör att jag bara vill ligga på rygg och vila mest hela dagen egentligen. Men, det är okej för mig! Det värsta är den fruktansvärda smärta jag har vid revbenen längst ned i vänster midja. Att nysa nu är det mest smärtsamma jag upplevt på länge. Det känns som hela revbenen ska sprängas när jag nyser så ont gör det. Att hosta, skratta, åka bil eller böja mig är inte heller på tal om. Har gått och väntat på att det ska gå över i evigheter nu men det blir bara värre och värre. Gårdagen var den värsta dagen på länge. Är lite känslig för pollen så jag nös ett antal gånger under dagen och det var det värsta på länge. Jag är så fruktansvärt rädd för att nysa att jag nästan vill gömma mig någonstans när jag känner att en nys är på G. Försöker hålla runt revbenen men det blir bara en väääääldigt smärtsam explosion i sidan som gör att jag knappt kan gå i ett par minuter efter. Det är hemskt att inte kunna dra djupa andetag eller leva normalt. Kan inte böja mig utan att det gör såå ont i sidan, inte ta mig upp från golvet och inte bära något. Uff. 

 

Men ja. Förutom det går det väl bra! I torsdags slutade jag med oxycontinet och allt som har med tabletter att göra! Sedan dess har jag haft en oerhört jobbig abstinens. Det kryper i kroppen, jag har svårt att sitta still och jag kan knappt sova på nätterna då jag inte kan ligga stilla utan att det vrider sig i hela magen. Fruktansvärt det här. Nu vill jag ha tillbaka mitt vanliga liv tack! Nu med en gång hade vart fint. 

 

ps. Hatar min puckel som kommit tillbaka. 

 

Nä måste bara slänga in att allt inte är negativt. Det är oehört skönt att inte ha någon smärta från skruvar. Inget som bränner, kliar och river på insidan! 

I veckan fick jag 1000 kr insatta för att jag legat inne på sahlgrenska i 4 dagar. Alltid skönt med lite ersättning men nu väntar jag på att det ska gå ett år så att jag kan få ersättning för mitt ärr också. 

 

Jag är idag 3 veckor post op och jag har fortfarande väldigt ont. Står fortfarande på oxycontin och jag vill verkligen sluta med dom innan jag hinner bli beroende. Vid förra op åkte jag till indien vid det här laget, utan några som helst tabletter eller ont i ryggen. Önskar att det var likadant nu. Jag vill ha tillbaka mitt liv där jag kan röra mig hur jag vill och sova en hel natt utan att vakna varje gång jag ska vända mig för att det gör så ont. 

 

Jag antar att jag har så ont för att min rygg som har blivit lite sned igen drar i musklerna som inte längre är vana vid det läget. Samma som jag hade vid första operationen när musklerna drogs åt andra hållet när ryggen rätade på sig. Mest ont har jag i musklerna kring midjan, speciellt vänster som är den som är indragen. Där gör det ont hela tiden. Har svårt att sova på vänster sida också, vet inte varför men det känns som något trycks ihop i midjan när jag ligger på den sidan då midjan är indragen där och plattas ut när jag ligger på den. Svårt att förklara haha. 

 

Här är en bild på hur det ser ut nu när jag är helt avslappnad. 

 

Jag är kass på att uppdatera, förlåt mig. Det är mycket nu med skolan och jag har börjat gå tillbaka till jobbet lite smått. 

 

Jag känner mig mycket bättre nu och det går framåt, men än har jag väldigt ont och det är jobbigt att inte kunna leva normalt. Får trösta mig med att det faktiskt bara gått 15 dagar sedan op. Har fortfarande väldigt ont på nätterna och vaknar ofta när jag vänder mig eller liknande. 

 

Igår tänkte jag försöka sluta med oxycontinet men bestämde mig ändå för att ta en på morgonen. Sedan åkte jag till jobbet för att vara med på ett möte och sen lägga mitt schema inför sommaren. Det tog lite fler timmar än beräknat så jag var borta i 7 timmar och hade glömt min oxynorm hemma. Jisses vad ont i ryggen jag hade när jag skulle hem, kunde inte ens gå förbi affären och handla utan var tvungen att bara ta mig hem så fort som möjligt och lägga mig i sängen och ta en oxynorm. Usch. Jag tror att jag kan leva som vanligt tills jag märker att ryggen faktiskt inte alls mår så bra som man vill att den ska göra. Jag längtar något fruktansvärt efter att få tillbaka mitt liv och leva utan smärta som hindrar mig från att tex sätta mig upp i sängen eller slänga mig i soffan. Jag vill må bra nu med detsamma! Dåligt tålamod hejhej. 

 

Det värsta av allt är att jag är sned igen. Det gick så fort med allt. Axlarna är ojämna, midjan är indragen och puckeln är större. Framförallt känns ryggen ostabil och jag säckar ihop mer än jag gjorde när jag hade mitt stag. Rune sa att jag skulle vara lika stel som innan men jag upplever att jag sjunker ihop mycket mer när jag sitter osv. Varför är det så? Vill inte att det ska bli snett, jag är så ledsen över det. Jag trivdes så bra med min opererade rygg egentligen, ville verkligen ha det så men smärtan kom ivägen! Dumma dumma stag. Min rygg var fin, min kropp var symmetrisk och ryggen kändes stadig och stabil. Nu känns alltbara så löst och konstigt.

 

Ska ta en bild någon dag och visa er! 

 

Nu får jag återgå till min läkemedelsberäkning. Ingen ro och ingen vila. Tenta imorgon och grupparbete på det som ska göras tills på måndag. Jisses flickor och pojkar, börja inte läsa till sjuksköterska! Haha eller jo, gör det, det är världens bästa yrke men Göteborgs universitet har galet hög nivå.