Revbenen på vänster sida i midjan dödar mig. Det gör så jäkla ont, hugger så fort jag rör mig. Råkar som vanligt att nysa ca 5 gånger om dagen och det finns inget värre. Seriöst, det är det mest smärtsamma jag kan komma på just nu. Tappar andan vid varje hugg. Får ångest av att veta att jag ska åka bil eller buss. Imorse när jag åkte till skolan ville jag bara gråta, bussen skumpar och guppar varje sekund för göteborgs vägar är inte så jämna vill jag lova, det känner jag av nu. Satt och höll andan så mycket jag kunde för att försöka dämpa smärtan, men förgäves. Det gör lika ont ändå. 

 

Imorgon ska jag åka till vårdcentralen och be om att få citodon eller tradolan utskrivet. Jag vill inte börja med oxycontinet igen, vill inte äta så starka tabletter om jag inte absolut måste. Ahhh. På torsdag ska jag till praktiken igen då jag har ett par dagar att ta igen för att få godkänt inför sommaren. Hoppas att ryggen är med mig då. 

 

Idag hade vi ergonomilektion i skolan med sjukgymnaststudenter och skulle lära oss att få lyfta och arbeta rätt. Jag kan ju säga såhär, jag var inte med på mycket utan fick istället vara patient. Där hade dom allt en riktig patient att vara rädda om och öva på, istället för att ha en frisk person som ska agera patient och inte säger till när det eventuellt gör ont!