Ja då var dagen äntligen kommen för ett sista läkarbesök innan operationen. Kom dit halv 11, väntade på läkaren tills halv 12, så typiskt sjukhus men ja:) Idag var det inte min vanliga läkare klas jag träffade, utan en läkare vid namn Kajsa. Väldigt snäll osv men eftersom hon inte är min läkare kunde jag inte få svar på samma sätt som jag kanske hade kunnat få av Klas:)
.
Jag frågade henne hur många kotor dom skulle ta och det visste hon inte men hon visade på min rygg att dom skulle ta nästan hela vägen ner, men jag vågar inte lita på det med tanke på att hon inte hade min röntgenbild utan bara kollade på ryggen utifrån :) Dessutom berättade hon att jag skulle få eget rum och fick ha någon hos mig. Blev superglad.
.
Efter samtalet med henne var det dags för blodprov. Jag som tidigare varit livrädd för nålar kände ändå att det skulle bli okej eftersom jag ändå börjar bli van med det. Självklart är jag alltid lite rädd när jag ska blodprov men förr var det verkligen PANIK.
Sjuksköterskan hittade inget kärl att sticka i och fick trycka på armarna jättelänge tills hon valde en arm att sticka i=kom inget blod. Hittade inget i andra armen så drog fram en varm grej och hittade tillslut ett i handleden precis vid den där knölen ni vet. Där stack hon= kom inget blod. Fick kalla in en annan sjuksköterska som fick sticka i armvecket på nästa arm istället. Stack och grävde runt så att jag fick tårar i ögonen för att det gjorde så ont. = kom inget blod. Tre stick helt i onödan aj vad besviken jag var. Det diskuterades om jag skulle skickas till labratoriet så att dom skulle försöka istället men det beslutades senare om att dessa blodprover skulle tas under operationen istället. Snajsigt värre haha då slapp jag bli mer stucken idag iallafall!
Till sist fick jag posa inför kameran när det var dags för sköterskan att ta före bilder på hur min rygg ser ut nu så att de kan jämföra efter. Det fick bli bilder från alla håll samt några framåtböjda. Riktigt snyggt måste jag erkänna ;)
.
Fick sedan träffa en sjukgymnast som visade lite hur jag skulle komma upp ur sängen efter operationen osv. Det var samma sjukgymnast jag hade när jag fick min korsett så när jag nämnde korsetten sa hon att hon kände igen mig och frågade om jag hade träffat henne innan och visst hade jag det. Kul att hon kom ihåg mig efter nästan två år:)
.
Därefter var det dags för Narkosläkaren att tala om sitt. Fick lite information osv om hur länge jag skulle sova samt smärtlindring osv. Det var det som tog minst tid av allt tror jag. Dock härlig läkare som pratade om fåglar och massa grejer haha!
.
Sedan var det dags att träffa sjuksköterskan som hade hand om mig om man säger så. Hon gick igenom lite om hur veckan skulle bli och lite allmän information. Pratade lite om eget rum igen osv eftersom läkarn nämnt det men hon sa att det var inte säkert att jag kunde få ett enkelrum eftersom jag har fyllt 18. Dock skulle hon försöka kolla om det gick och hon skulle skriva en lapp på min journal att jag önskade eget rum. Därför var det också liite osäkert om det gick att ha en förälder med men jag tror det löste sig tillslut, eller jag hoppas iallafall. Blev liksom inget riktigt klart beslut där. När hon ringde till avdelningen och hörde om det var många den veckan så trodde de att det kanske gick att lösa om det inte kom in något annat. Jag håller tummarna men respekterar självklart om någon annan behöver rummet mer än jag.
.
Därefter skulle det egentligen vart dags för röntgen, men tydligen hade inte röntgen någon tid för mig idag. Det är ingen vanlig röntgen jag ska göra tydligen utan en så kallad Ct röntgen. Fick en tid för den på måndag kl 13:45. Kl 18:00 samma dag ska jag skrivas in på avdelningen så jag fick välja om jag fick åka hem emellan eller gå dit direkt. Kände dock att det inte fanns så mycket för mig att göra där så valde att åka hem först. Segt med tanke på att det var min sista dag i skolan som jag nu istället missar. Det innebär att jag får ha lite avsked med alla på fredag :)
.
Eftersom min mamma fortfarande inte vill ta ledigt för att sova med mig har jag bett min pappa som bor 2 timmar bort komma och sova med mig. Det viktigaste för mig är att jag inte är ensam från måndagen till tisdagen då jag kommer vara livrädd inför operationen.
.
Lite övrig info då också:
Skoliometern mätte 17 grader på den översta kröken och 5 på den nedersta. Sist vet jag bara att jag hade 15-16 grader på den översta. Undra om kröken blivit värre tro? (den mäter lutningen på revbenen)
Jag var idag 167,5 trots att vi mätte två gånger. Sist var jag 168.
Efter tre misslyckade blodprov kände jag mig som en nåldyna och såg ut såhär. Snyyyggtt.
