En kommentar från Elsa

Elsa 

Asså jag måste bara berätta det här för dej Julia. För nån vecka sen så gjorde jag en handröntgen, och då skulle jag få reda på hur länge till jag ska växa, alltså hur länge jag ska ha korsetten. Och då sa läkaren att mitt skelett var som en 15-årings (jag är 14) så han sa att det inte är länge kvar nu med korsetten, kanske till jul/nyår! Blev så himla glad och kände att jag bara måste berätta det för nån! Trodde aldrig det här skulle ta slut, men det känns så fruktansvärt bra nu när jag vet att slutet är nära. Det gör mej bara ännu mera peppad att göra det bästa jag kan!

Gud vad glad jag blir för din skull Elsa! Jag vet den underbara känslan av att ha nått sitt mål, att snart äntligen vara klar! Jag blev helt varm i hjärtat av din kommentar! Tack för att du delade med dig!
Kram <3


Dagens läkarbesök!

 
Var lite sorgligt att vara på mottagningen som patient, saknar min praktik! Iallafall, kändes kul att ha några välbekanta ansikten där, och alla tyckte att det var tråkigt att jag hade fått ont och redan var tillbaka där. Lika så tycker jag.


Det kändes väldigt skönt att få träffa Klas eftersom det är honom jag känner och kan prata lättare med. Rune är säkert bra men han är inte "min" läkare. Klas tog det också på allvar och lyssnade på vad jag hade att säga. Han beställde en röntgen direkt och efter att ha diskuterat fram och tillbaka om vi skulle ta en Ct eller inte så fick det bli en vanlig röntgen eftersom det kunde man få samma dag plus att det var mindre strålning. Fick alltså röntga bröstryggen idag så endast det opererade området var med på bild. 
 
Fick ligga på rygg först och ta en vanlig bild. Sedan vände dom lite på mig och la en kudde under vänster sida så att jag lutade lite. Sen tog dom om den bilden ca 1000 gånger eftersom jag aldrig lyckades ligga bra haha! Därefter fick jag ligga helt på sida och ta en bild. 
Fick också ta blodprover för att utesluta att en infektion var på gång långt där inne. Eftersom jag är svårstucken fick det bli ett försök av en undersköterska och sedan blev jag skickad till labbet där de bara sticker folk hela dagarna så dom är lite mer specialiserade på det. Hon som skulle sticka mig där högg in nålen as fort och det gjorde skit ont. Sedan gjorde det lika ont när nålen skulle ut, fy! Mycket bättre när dom tar vanligt! Hon sa att det var för att kärlet inte skulle rulla men aj.... Så där sticker inte jag mina patienter iallafall ;)

Klas inledde samtalet med jaha, då var du här igen fast på andra sidan denna gången! Det var ju tråkigt. Haha, det är bara tre veckor sedan jag var där, helt sjukt! 
Efter röntgen och prover skulle vi få träffa Klas igen iallafall. Jag har nog aldrig varit så nervös i hela mitt liv som när jag väntade på honom. Nervös över att något skulle vara fel, men samtidigt lika nervös över att de inte skulle hitta något, vilket betyder att inget finns att göra åt smärtan. 

Fick beskedet om att alla skruvar satt fint och stagen var hela. Proverna var också bra, så ingen infektion! Jag blev väldigt lättad över att allt såg bra ut men samtidigt väldigt ledsen. Att dom inte hittade något innebär att dom inte heller vet vad orsaken till smärtan är. Fick citodon utskrivet och om dessa inte hjälper ska jag ta Oxycontin. Dock är det inte det bästa eftersom man blir helt snurrig och får svårt att koncentrera sig av dom. Dock blir det bättre när man ätit dom i ett par dagar. Är bara så otroligt rädd för att bli beroende av några tabletter, så som jag blev av dom andra tabletterna tradolan som jag fick från vårdcentralen i våras. 

Iallafall. Jag ska avvakta i en månad och hoppas på att smärtan går över. I annat fall ska jag höra av mig igen och då får vi se vad vi ska göra åt det. Möjligtvis att vi gör en Ct för att se om man kan se något annat på den. Jag hoppas ju självklart att det inte ska behöva gå så långt. Jag hoppas att smärtan försvinner snarast för det tär så sjukt mycket att gå runt och ha ont. Visst, jag har haft ont innan men inte alls på detta sätt. 

Det var som han sa från början när mamma skulle lägga sig i och sa att det var något som skavde. Då sa han att det var normalt att man kunde få skav osv, och det har och har jag haft hela tiden så jag vet att det inte är samma smärta som jag har nu. Visst det skaver, men mycket längre in och det är en annan molande och djupare smärta än dom andra skaven. Det är så svårt att veta vad det är.

Berättade också om min Ischias. Eftersom jag lärt mig ganska mycket om det av min praktik har jag fått reda på att det finns falsk och äkta ischias och vet därför skillnaden. Jag vet att jag inte har haft någon äkta ischias som orsakas av diskbråck osv. Jag förklarade att smärtan lättar lite när jag lägger mig på rygg på hårt underlag så att det knakar massa i ländryggen. Han sa att det var muskler som orsakade ischiassmärtan, vilket jag redan anade. Skönt att veta det iallafall! 
Berättade också om min bortdomnade arm som jag får när jag ligger på rygg eller lutade mig bakåt. Han passade dock på den frågan eftersom han inte hade något svar. 

Sist men inte minst fjäskade jag till mig två röntgenbilder. Börjar få en riktigt fin samling här hemma nu!

Dessa är alltså bara tagna på bröstryggen:

 
Och så till dagens skörd av mediciner. Känns som att jag har ett apotek på mitt rum just nu med mediciner hit och dit. 
 

Amanda behöver hjälp med sitt projektarbete!

Detta mejlet landade i min mejl häromdan. Tänkte att jag postar det här så att ni alla kan hjälpa Amanda!

Hejsan!
 
Jag heter Amanda Hillås och är 18 år gammal och går sista året på Östra Reals gymnasium, natur-natur profil bild. Eftersom jag går i trean har jag projektarbete på 100 poäng och jag har valt att arbeta med skolios. Jag har själv skolios och hade korsett i drygt 1 år och 8 månader från nian till vårterminen i ettan, nu går jag under årliga kontroller för att se ifall jag behöver operation också. 
I mitt arbete vill jag intervjua folk - ungdomar och vuxna - som har skolios. Det kan vara så att man har skolios men inte behöver behandlas, att man har blivit behandlad, ska bli behandlad eller blir behandlad just nu för sin rygg. I intervjun kommer jag självklart att ställa frågor där jag vill veta hur de här personerna känner sig - alltså om de är arga, rädda, ledsna, glada eller annat för att de har skolios och så. Jag vill också (om man vill) ta foton på dessa personer och deras "känslor". Fotosektionen är självklart frivillig och man får vara anonym om man inte vill ge ut sitt namn och så, det får man välja helt själv. Som redovisning av detta hade jag tänkt sammanställa all fakta, alla intervjuer och foton i en bok, som en fotobok, för i första hand visa mina lärare och få betyg men också för att kanske i framtiden ge ut boken och visa andra som har skolios och inte vill visa att de har det att det inte är något "farligt" och att de inte är ensamma. 
 
Ni har antagligen listat ut varför jag kontaktar er men för att vara säker - det vore VÄLDIGT roligt ifall ni ville vara med i mitt projekt. Än så länge har jag en kompis som har gått med på att bli intervjuad och fotad. Jag har också gått runt i högstadieklasserna på min gamla skola och frågat om intresserade men utan något resultat. I somras hittade jag era bloggar och tänkte att ni kanske skulle vara intresserade? Så skulle ni kunna tänka er att vara med och hjälpa mig? Evig tacksamhet utlovas!
 
 
Tack på förhand!!
 
MVH // Amanda Hillås

 
Ps. Ursäkta för den förskräckliga bilden (och lite smått töntiga) hoppas den inte skrämmer iväg er! Ds

Kontakt: skoliosprojekt@gmail.com

Obs! Är ni under 18 år måste ni ha målsmans godkännande!

 

Tid på Torsdag!

Pappa ringde till Sahlgrenska idag och skulle höra med dom vad dom tyckte osv. Dom tyckte att det lät som att jag borde kolla upp det så dom ringde mig nu för en stund sedan och skulle höra lite vart det gjorde ont osv. Det var den söta sköterskan Sara som jag pratade med. Hon var även den som hjälpte mig att fixa så att jag fick vara med nere på ortopedmottagningen en dag under praktiken.

Hon sa att Rune inte hade någon tid men Klas, som har varit min läkare sedan start hade en tid redan nu på torsdag morgon. Jisses vad snabbt det gick! Trodde att jag kanske skulle få en tid i Oktober/November. Det känns så himla skönt att få prata lite med Klas och se vad man kan göra åt det. För dom tyckte inte att det var bra att jag åt mina oxycontin efter så många månader. 

Så. på Torsdag ska jag alltså tillbaka till skoliosmottagningen. Jag måste säga att det tar emot lite med tanke på att det bara var drygt två veckor sedan jag spenderade en dag där som praktikant, inte som patient. Jag vill inte att någon ska tro att jag bara mesar mig... Jag har försökt att härda ut, prata med läkare på vårdcentralen osv istället för att störa dom på Sahlgrenska, menmen. Inte mycket att göra när det inte finns någon annan som vet något om det. Hoppas på att kunna få några tabletter eller liknande som gör det bättre, och kanske även en Ct så att man kan se att skruvar och stag sitter bra. Jag förstår verkligen inte vad det är som gör så ont :/ Jag har ingen skruv eller något som sticker ut, därför fattar jag inte varför det gör så ont. Stag och skruvar känns mycket mer på andra ställen och där har jag inte ens hälften så ont. 

Slutbabblat haha. Mer besked kommer alltså på Torsdag. Hoppas på att få med mig någon förälder som kan hjälpa mig. Jag har en tendens att bli överkörd av läkare osv eftersom jag inte vågar säga ifrån haha.

På Vårdcentralen

Idag när jag var på vårdcentralen för att få lite medicin mot min bihåleinflammation så bad jag även läkaren kolla på det stället på ryggen där jag har ont. Han klämde och kände och sa till mig att ringa och boka en tid med min ortopedläkare. Han tyckte att det var viktigt att kolla upp eftersom jag har så ont och att man vill utesluta att det inte håller på att bli infekterat osv. Han tyckte också att jag skulle tala om att jag faktiskt äter oxycontin ibland eftersom han tyckte att man verkligen inte ska göra det efter så lång tid. 

Känns skönt att han tog mig på allvar. Imorn ska pappa ringa och prata med någon på ortopedmottagningen och se om jag kan få en tid. Känns skönt att få kolla upp det iallafall. Fyfasen vad ont jag haft idag. Helst äter jag inte mina oxycontin för man blir rent ut sagt hög på dom tabletterna, men idag har jag vart tvungen att ta en. Kommer svettas och vara yr i tre dagar men vad ska man göra. 

Yasmine

 
Ikväll ser vi förhoppningsvis yasmine på X-factor! Yasmine och jag lärde känna varandra 2010 precis när jag fått min korsett. Hon opererades själv för ett par år sedan! 

Ni kanske har sett henne tidigare här på bloggen, men ja håll utkik efter henne ikväll om ni tittar :D

(Har letat febrilt efter bilderna jag tog första gången vi sågs men jag hittar dom inte haha!  Kommer du ihåg bullen och getingen yasmine? ;) )

 
Update: Här kan ni se hennes uppträdande http://www.tv4.se/x-factor/klipp/audition-yasmine-gustavsson-mama-do-2221026

Hazals svar!

Hej allihopa! Hoppas att det är bra med er och att ni kämpar på med korsetten/ rehablitering osv. Var ett tag sen jag skrev och anledningen är att jag inte har så mycket att dela med mig av då jag är korsettfri. Men som ni vet kan ni alltid nå på mig på facebook/mail om det är något ni undrar över! 
 
Nu är jag frisk iallafall och här kommer svaren från frågestunden: 

1.Hur många grader har du just nu?
Jag vet inte den exakta siffran men den nedre kröken hade ökats till 29 grader utan korsett förra sommaren (när jag blev korsettfri) och den övre kröken är nästan likadan som den var i början, alltså på 25!

2. Påverkas du av din rygg i vardagen? Isåfall hur?
Självklart gör jag ju det speciellt de dagar jag går runt i flera timmar utan att sätta mig ned och vila ryggen, det är då jag känner mig utmattad. Utöver det känner jag mig sjukt svag fortfarande ( har inte tagit tag i att boka tid hos en gymnast, dumt!) Sen finns det ju vissa dagar då jag kan gå hur länge som helst utan att få ont, det är lite olika.

3. Har du kvar din korsett, korsetter?
Ja, den sista korsetten har jag kvar. Jag har totalt fått 3 korsetter under min 2 åriga korsettid och Mats tog alltid tillbaka de när jag skulle få en ny. Så jag har kvar ena korsetten i källaren och ska ha den hela livet. Ett roligt minne :)


Lite bilder Julia tog på mig sist hon var här:

4. Om du skulle behöva gå igenom en op, hur skulle det kännas då?
Jadu, bra fråga. Nej men helt ärligt om någon skulle ställt den frågan för ett tag sedan skulle jag velat eftersom jag var sjukt trött på korsetten och alla blåmärken jag fick av den. Men idag känner jag att jag inte skulle klarat av det, jag är för svag för sådant! Speciellt när jag vet hur tufft Julia och alla andra starka tjejer har haft det, det är inte lätt att genomgå en sådan operation. Men jag skulle väl gjort det om jag inte hade några andra val liksom, det är svårt att säga när man vet att man inte behöver operera sig!

5. Många tycker ju att man kan gå vidare med sitt liv när man tex har gått igenom en op eller efter korsett perioden? tycker du att skoliosen\ skoliosresan liksom bara försvinner och att man kan lägga det bakom sig?
Nja, jag kan inte säga att den har försvunnit och att jag inte tänker på det. Jag kommer bära med mig av denna underbara resa livet ut och det finns faktiskt dagar då jag kan titta igenom alla mina bilder och läsa gamla inlägg om hur mycket jag led och hur jag grät mig tills sömns.. Det känns konstigt att erkänna men jag saknar det lite på något vis. Varför vet jag inte, men något som är säkert är att jag aldrig kommer glömma vad jag gått igenom. Skoliosen har format mig till den människan jag är idag, helt sjukt vad stark den gör en!

6. När du hör ordet skolios vad tänker du då?
Jag tänker på väldigt mycket! Mest på alla underbara människor jag fått lärt känna. Det är även svårt att inte tänka på alla dagar man led och ville kasta den i väggen. Men jag känner mig unik och det borde ni också göra.

7. Har du några tips när det gäller komipsar och skolios?
Berätta det från första början, dölj ingenting för det gjorde jag och än idag ångrar jag det. Det är verkligen ingenting man ska skämmas för, vad är det för fel med att ha lite sned rygg? Ingenting :) Stå på er och låt ingen trycka ner er! Det kan även vara skönt att prata med sina vänner om sin skolios då de är stöttande, det kan jag erkänna då jag varit med om det.

8. Hur länge hade du din korsett?
Jag hade min korsett i 22 månader, 22 väldigt tuffa månader!

9. Tyckte du det var jobbigt med korsetten, fuskade du mycket eller var det lätt för dig?
Att bära korsetten var det värsta, jag hade lätt för att ge upp men tack vare stödet jag fick av alla vänner och skolios tjejer klarade jag av det. Sen så hade jag min underbara familj också som stod ut med mig i nästan två år och pushade på mig. Det är väldigt viktigt att ha någon/några i omgivningen som stöttar varje dag, det är annars ganska lätt att ge upp eftersom man inte orkar trycket efter ett par månader. Det var verkligen inte lätt för mig jag fuskade väldigt mycket, speciellt på sommarn då det var varmt! Eller jag ska inte ljuga, jag fuskade oavsett. Men det är bara att bita ihop, jag uppmanar er att inte fuska, vad vinner man på det? Det är inte värt det. Ångrar mig nu i efterhand.

10. När du slutade med korsetten, hur länge höll du på att trappa ned då?
Jag trappade inte ner eftersom jag endast hade den 20h/dygn och jag kunde inte sova med den. Så efter mitt läkarbesök den 21 juli, 2011 då jag fick veta att jag skulle bli korsettfri la jag av direkt. Det var lite jobbigt för ryggen förstås och jag var svag men det blev bättre efter ett tag.

11. Märker du nåt av ryggen nu eller är ditt liv "normalt" igen?
Normalt är det inte direkt, men som sagt det finns dagar då det gör sjukt ont och jag känner mig svag. Därför måste jag till en sjukgymnast och få bålstabilitetsövningar, jag måste ta tag i det innan det blir försent, inte bra! Ni får gärna påminna mig, glömmer bort det hela tiden.

 

Hoppas ni är nöjda med svaren, kämpa på och ge aldrig upp! 

Vi hörs när vi hörs helt enkelt, pussar & styrekramar! 


Ni får mig att må bättre

Jag kan inte med ord beskriva hur glad jag blir över alla era kommentarer när man mår som sämst! Loggade in nu på morgonen och hade fått kommentarer från 7 underbara människor, tack! Även om det inte tar bort smärtan så mår jag tusen gånger bättre i själen! 

Jag är så otroligt glad att jag har er!

Det känns fel

Jag vet att jag tjatar mycket om det men det känns verkligen fel. Den här skrapande vassa känslan vid staget i höjd med bhn. Det känns inte som att allt är rätt, det känns inte som att det ska göra såhär ont. Nu snackar vi inte lite stickande känsla utan en molande och skavande smärta som ligger en bit ner. Svårt att förklara.

Jag vet, det har bara gått knappt ett halvår sedan operationen men det hjälps inte. Det känns inte som att det borde uppstå en ny smärta på det här sättet. Jag kan leva med att ha "ont i ryggen" Men inte att det känns som att någon skrapar med något vasst på en viss punkt hela tiden. Jag blir galen på den här smärtan som jag haft konstant i snart en månad. Ligger hemma på en fredagkväll och gråter medans alla andra är ute och roar sig. Det känns bara inte rätt, och ni får tycka att jag är hur nojjig ni vill men det här livet är inte mycket värt alltså! 

Julias svar på frågestunden

Hazal är tyvärr sjuk och har varken ork eller möjlighet att svara på frågorna nu, därför kommer hennes svar en annan dag! Hoppas ni har överseende med detta! :) Här kommer mina svar iallafall:

1. vad tänker du på när du hör ordet skolios?  

2. Hur går det med rehabliteringen efter op? <3 Hur många månader har gått? Vad får du göra och inte göra  <3 

3. Hur snabbt träffade du Hazal i din skoliosresa? Var det innan du fick korsetten eller efter?  

4. Ångrar du något med operationen?  <3 

5. Hur känns det att ha sätt skolios vården, eller vad man nu ska säga  från sjukhusets perspektiv och som en som jobbar där. Är det en stor skillnad mot dina erfarenhetr som patient?  

6. Har du några tips när det gäller komipsar och skolios? <3 ( alltså kompisar i skolan och så som inte har det  ) 

Sist men inte minst vill jag säga att ni är grymma!! Utan er så skulle jag inte orka, ni får mig att kämpa vidare!! ni är riktiga förebilder!!  

puss! <3

1. Hm, svår fråga! Jag måste nog säga att jag tänker på alla er underbara människor som jag fått kontakt med genom bloggen! 

2. Det går väldigt bra måste jag säga! den 3 oktober har det gått ett halvår och då får jag lov att göra det mesta, förutom vissa sporter som typ fotbollsmatcher osv. Sånt ska man vänta med tills det gått 9 månader :) 

3. Jag fick kontakt med Hazal några veckor innan jag fick min korsett. Det var när jag precis fått reda på att jag hade skolios och skrev det på min gamla blogg som hon hittade den och lämnade denna kommentar :

4. Jag ångrar ingenting med operationen. Möjligtvis att jag var gnällig mot personalen (Haha). Nej men, även om jag faktiskt just nu har mer ont än vad jag någonsin haft innan så är det en underbar känsla att inte hänga och vara sned. 

5. Det känns grymt bra att ha fått se vården från två olika perspektiv! Jag förstår allt så mycket bättre nu, hur allt funkar och varför man faktiskt gör som man gör. Innan min praktik trodde jag inte att det skulle vara riktigt så som det var. Som patient funderade jag aldrig över hur stor koll dom faktiskt har på vad som ska göras med alla patienter och när. Det är en riktigt detaljerad rapport som sker om patienterna varje nytt arbetspass. 

6. Menar du hur man ska prata med dom osv? Jag tror att det är viktigt att förstå att kompisar med skolios aldrig någonsin kommer att förstå vad man går igenom. Det funkar liksom inte, Dock kan dom vara förstående! Så mitt tips är att prata om det du känner, men att inte förvänta sig den respons man vill ha helt enkelt :)

Tack snälla Linda för dina fina ord! Det värmer något enormt! Kram <3

frida

Blir det en ny skoliosträff snart? 

Jajamen det hoppas vi allt på :D Förhoppningsvis ska ju jag och janna försöka att fixa någon i Göteborg snart? ;)

Lelle

Hejsan jag har själv korsett och jag undrar om någongång när ni hade korsett var det någon som märkte att du hade det eller typ fråga vad är det? När jag har jeans så blir min rumpa helt platt pågrynd av korsetten, har ni några tips på hur den inte ska synas typ, den platta saken för bak, hade ni också det problemet med jeans att korsetten sundes där bak? Kan ni inte lägga ut några bilder på era outfits när ni hade korsetten vad ni hade på er och sådär? Tacksam för svar 

Hej! Oftast var det ingen som märkte det, och de som gjorde visste redan om det så det var ingen som undrade över det så värst mycket. Det kunde vara på stranden som folk kunde fråga vad det var osv men inte annars! Jag kunde inta ha Jeans på grund av att det var svårt att få dom över korsetten. Vet hur du menar med att rumpan blir helt platt ;) Det finns nog tyvärr inte så mycket att göra :/ Möjligtvis att du har en liten längre tröja :) 

Här kommer lite outfit bilder från min korsett tid! Mer finns att se under kategorin Dagens outfit :D


♫♪ sandra T

undrar samma sak som frida, planeras det någon skoliosträff? 

Ja, vi hoppas att du har möjlighet att komma nästa gång :D

Viktoria

Har några frågor till er båda  

Till Julia: 

1. Hur länge hade du din korsett? 
2. Ångrar du dig att du opererade dig? 
3. Om du inte opererat dig, tror du att du skulle kunna leva ett normalt liv med en så pass sned rygg? 
4. Om typ 10 år, kommer du ha några symptom från operationen, förutom att du antagligen är stel?

1. Jag hade min korsett i ynka 8 månader ;)
2. Jag kommer nog aldrig att ångra min operation, det är det bästa jag gjort i hela mitt liv även om jag har mer ont nu :) 
3. Jag tror jag hade kunnat, men inte velat. Jag mådde jättedåligt av min rygg och hade väldigt ont och blev väldigt snabbt trött och andfådd.
4. Förhoppningsvis kommer jag inte att ha ont längre. Jag kommer alltid att vara lite stel samt känna av att det är opererat men förutom det ska man inte känna något :)

annaEva-Mari

Hej! Jag har lite frågor till Julia  

1. Hade du ont innan du opererades? Om du hade, kan du beskriva värken? Jag ska oxå opereras (har 48 grader sist jag mätte) och jag har inte haft ont hittills. Men nu har jag börjat märka av en smärta som kommer i skolan när jag böjer mig över bordet, det är som ett nålstick, det går fort och det gör jätteont, men jag vet inte om det är skoliosen eller något annat! Tänkte om du kände av nåt liknande före din op. 

2. Frågade dom dig om du ville pröva nåt nytt 'ämne'/medicin som skulle få dig att blöda mindre under operationen? Det heter floseal (gelatrinmatrix, som innehåller trombin, tillverkare baxter). Dom har frågat mig om jag vill vara med i trombi-studien (om 'medicinen') fast jag vet inte vad jag ska svara. Var du med i trombi-studien? 

Mycket text för två frågor, haha! 

1. Innan min op hade jag dagligen ont i mitt högra skulderblad. Utöver det fick man en trötthetsvärk som satt i ländryggen eller mellan skulderbladen, men inte klassisk smärta liksom :) Svårt att veta om det beror på din skolios, du kan ju alltid höra med din läkare! Lycka till med operationen, och om du har fler frågor får du gärna fråga igen! :D

2. Nej det gjorde dom inte! Såna studier kan man bli utvald till att göra, men dom gör det inte på alla så det är nog inte så vanligt ;) Om du känner för det tycker jag att du ska vara med! Det är alltid bra att dom får testa nya saker :) Jag var med i en ärftlighetsstudie minns jag! Det är bra att dom kan få "forska" lite :D

också opererat för skolios, för typ ett år sen men har fått en infektion så ska kanske operera igen :/ 
Men en sak jag saknar är att kunna böja mig och sitta bekvämt osv. är det nåt du saknar? 

Jag känner faktiskt inte att jag saknar det så mycket. Jag kan göra det mesta som jag gjorde innan, tex böja mig och så, bara inte lika mycket! Jag känner att jag sitter mer bekvämt nu än tidigare :) 

Malin

Hejsan! Jättebra blogg, skönt att hitta en skolios blogg som fortfarande är aktiv och rätt ny! =)Har en fråga till Julia ang. operationen. Är det stor skillnad efter den? Rörligthet osv. Finns det nått man inte kan göra riktigt efter den som du tänkt på? Ska själv göra en, förhoppningsvis nu i höst  Så jag har ju fått "grundinfon" men tänkte mer på om du kom på nått själv. Tack för en bra blogg

Tack snälla du! :) 

Jag känner inte att jag är jättestel eller något liknande. Jag tycker att jag kan röra mig som de flesta med vissa undantag så klart :) Överlag tycker jag att jag har en väldigt bra rörlighet! Jag kan inte riktigt komma på något du inte skulle kunna göra, men det beror ju självklart på hur många kotor du tar och vart i ryggen :) Jag hade turen att ta i bröstryggen där man inte böjer så mycket iallafall.  Du kan kika på min video här där jag visar hur mycket jag kan böja mig osv: 



Lycka till med din operation!

Tove

Hej! 
Bra blogg, skönt att veta att man inte är ensam. Har en fråga  
Hur är din rörlighet efter operationen? Kan du böja dig mycket? Jag ska kanske opereras och jag är lite orolig över just rörligheten. 

Hej! Tack snälla! Kika svaret här ovan så får du nog svar på din fråga :D Jag tror att du kommer att bli förvånad över hur bra rörlighet man faktiskt har efter operationen, så oroa dig inte! Det kommer att gå så fint så :) 

Emma

Hej! Jag har några frågor till Julia. Jag ska nämligen opereras i oktober så jag hoppas verkligen att du hinner svara på de här frågorna också. 

1) Jag har ungefär 2 km till min närmsta busstation om jag vill åka till min skola. Kan man få taxihjälp efter operationen tills det att man kan gå lite längre sträckor eller till och med cykla igen? 
2) Hur gjorde du med alla läxor medans du var borta från skolan? Det är ju ändå en månad som blir borta (fast för mig blir det 3 veckor eftersom 1 vecka är det höstlov) 
3) Hur är det att gå i trappor efter operationen? Hur känns det? Jag har nämligen en liten trappa om jag vill komma in till mitt hus och sådär... 

Lite väl uttänkta frågor här nu då, men det är bara för att jag ska komma ihåg att fråga alla de viktigaste frågorna  Verkligen jättetacksam för svar!!

1. Du kommer att få ett intyg till att få åka taxi till skolan i 3 månader efter operationen :) Du behöver alltså inte åka buss om du inte vill!

2. Jag var också borta i 3 veckor för jag hade påsklov mitt i allt :) Jag tog igen allt när jag kom hem och även när jag kom tillbaka till skolan. Det är viktigt att du pratar med lärarna i tid bara och ser till så att du kan få uppgifter att göra medans du är hemma så att de inte sparar allt tills du kommer tillbaka som de gjorde för mig haha ;)

3. Trappor är absolut inget problem. Du kommer även att få öva trappgång innan du åker hem så att de ser så att du klarar av det :)

Lycka till med operationen och hoppas att du fick svar på dina frågor <3

Ida

Hej Julia! Kan inte du lägga upp bilder på före och efterbild från röntgen? 

Jo men visst kan jag det :D Jag har ingen "riktig" bild från innan op utan från 7 månader innan op så jag slänger upp min Ct bild som togs dagen innan jag opererades. Dock visar den inte hur stor kröken riktigt är eftersom jag ligger på rygg men det är det bästa jag har att komma med ;)


Anonym

Hej! 
Jag tänkte bara på...hur länge hade ni korsetterna?Kändes det som att tiden gick fort?

Hej! Jag hade min korsett i 8 månader och Hazal i 2 år. Jag hade ju inte min så länge men det gick sjukt fort tyckte jag! :) 

Emma

Hej igen!! Jag har en till fråga. Min operation har blivit flyttad bakåt, så nu ska jag ha min operation nästa onsdag (26:e) istället för den 15:e oktober! Så nu måste jag snart börja packa. Jag vet att ni har gjort en packningslista, men kan ni bara förklara lite hur det ser ut på avdelning 16? Hur ser allt ut? Detaljer är också kul, ska dit imorgon (onsdag) för inskrivning så.. ) (Ska nämligen också opereras i Göteborg. )

Ojdå vad roligt! Hm, jadu jag vet inte riktigt vad du vill veta! Det finns tre enkelrum som oftast ges till skolioserna om det finns plats. De är små mysiga rum med två sängar och en tv på väggen. Det är också egen toalett till dessa! Har en video där jag visar runt på mitt rum som jag hade, det är rum nr 2, rum nr 1 ser ungefär lika dant ut fast lita annorlunda uppbyggt med toalett och det är spegelvänt.


Rum nr 3 är gjort för barn egentligen. Det har gröna väggar med ugglor målade osv. Det är lite mysigare och känns inte lika sjukhus aktigt haha. Där är även en vanlig säng för en anhörig istället för en sjukhussäng. 
Jaa, vad mer ska jag säga. Det finns en dagrum på avdelningen där man kan sitta och se på tv. Det är väldigt litet men det funkar. Dock hänger man nog oftast inte där om man har eget rum ;) Det finns även Xbox till varje enkelrum och spel samt filmer finns att låna utifrån ett skåp i korridoren!

Om du känner att du undrar något mer så släng iväg en ny kommentar ;D Lycka till och hälsa från mig ;)
--------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Då så! Det var alla svaren från mig! Tack för alla frågor! Riktigt kul att det blev så många ändå :) Och som sagt, undrar ni något mer är det ju inte försent att fråga. Det är bara att kommentera!

Kram och tack för alla fina ord!

PS. Haha det har blivit något helknas när jag kopierat era kommentarer! Menmen, det får vara lite rosa här och där, hoppas ni förstår vad det står iallafall!



Ursäkta att det dröjer!

Är sjuk och har inte haft tid eller ork till att svara på frågestunden idag tyvärr! Ska försöka få med Hazal på att svara lite imorn :) 

För övrigt får jag DAMP på mina stag. Det skaver något fruktansvärt på några ställen på båda stagen. Hur ska jag klara av det här hela mitt liv? Jag vill så gärna att det blir bättre nu. Jag har många planer och tankar om framtiden, och jag har inte tid för mer problem i mitt liv om jag ska vara ärlig. Jag vill kunna leva livet som jag planerat sedan jag var 14 år. Efter studenten planerar jag att jobba under sommaren (på avd 16 såklart ;)) och därefter åka iväg till Usa ett år och jobba som au pair. Det är något jag drömt om i flera år, och tack Ellen som länkade din väns blogg, den får mig att drömma lite extra ;)

Efter året i USA ska jag jobba i några månader och sedan hoppa på en sjuksköterskeutbildning någonstans i Sverige. Ibland när jag har som ondast kan jag tänka på vad som skulle hända om det skulle bli något mer problem med min rygg, tänk om jag skulle behöva opereras om av någon anledning i framtiden? Det skulle förstöra mina planer helt! Hemska tanke.... 



Smärtan fortsätter

Har idag så ont av ischias nerven att jag knappt kan gå. Åh vad händer med mitt liv egentligen haha! Ska försöka svara på frågestunden någon dag också, känns som att det kommit in tillräckligt med frågor nu :)
Vill ni fråga något så gå in här och ställ er fråga---> http://julhaz.blogg.se/2012/september/fragestund.html

Känns som om det är söndag idag, en slappdag helt enkelt. Är ledig från skolan idag så har lite plugg att ta itu med, ska skriva klart min uppgift om praktiken. Det finns en del att skriva om man säger så. Jag ska få med allt från hur det var att vara med under en skoliosoperation till hur det var att vårda patienter osv. Därför känner jag att jag lägger tid på frågestunden imorgon, hoppas det går bra! :)

Ha en fin dag!

 
Ps, Är det någon som länkat bloggen idag? Det är mer besökare nu på morgonen än vad vi brukar ha på en hel dag. Konstigt men roligt såklart!

Ischias

Har fått tillbaka min ischias som jag hade om ni minns nästan varje dag innan operationen. Trodde den var borta för alltid men tyvärr inte. 

Men, eftersom jag gick med sjukgymnasten en dag på praktiken vet jag ett flertal övningar som man kan göra för ischias. Vilken tur att man lägger sånt på minnet ;) En av övningarna är dock samma övning som jag gjort varje dag i en månad nu så vet inte om det verkligen hjälper mot den där stackars nerven. Jaja jag får hoppas att det går över snart :)

Sista dagen

Sista dagen är gjord. Så sorgligt! Jag saknar det redan och jag har inte ens kommit hem än haha...


Älskar livet

Har fått ett myggbett eller något, ingen aning vad det är men det kliar som bara den, precis intill ärret! Jag blir galen! Dessutom är det där jag inte har någon värst känsel så att klia tillbaka funkar inte...


Det går bättre nu

I början av min praktikperiod kunde jag knappt stå när jag kom hem, så ont i ryggen hade jag. Jag låg i min säng och vilade tills jag skulle sova. Nu är det mycket bättre, jag får lite ont, men inte alls som innan. Jag tror att man måste vänja sig vid att stå upp så mycket om dagarna. Även smärtan vid vänster skulderblad har försvunnit. Tror att den beror på en av övningarna jag fick av sjukgymnasten, för varje gång jag gör just den övningen har jag fått ont igen och det sitter i i typ 2 veckor. 

Jag har också tänkt på hur mitt ärr ser ut. Det är väldigt blekt nu så jag tror inte att jag behöver tejpa det när jag åker till Indien. Får se hur jag gör men det skulle vara skönt att slippa! Tejpen släpper bara när man är varm och svettig iallafall haha!




Frågestund!

Kände att det var ett tag sedan vi hade en frågestund så vi kör igång med en nu! Både jag och Hazal kommer att svara på frågorna så det är bara att fråga vad som helst till båda två :D Nu har ni chansen att fråga allt ni undrar över! 

Jag avslutar frågestunden någon dag när det kommit in lagom många frågor :) 



Slänger in denna otroligt vackra bild från när jag och Hazal bakade kladdkaka kl 11 på kvällen (därav den snygga klädseln). 


The Schroth method

Jag vet inte hur många som läst om detta men The Schroth method ska vara någon slags "behandling" mot skolios. Det sägs att genom daglig träning kan man förhindra ryggen från att fortsätta krökas och även i vissa fall få ryggen rakare. Metoden går ut på att man gör övningar ca 30 minuter per dag som ska sträcka ut och skapa balans i musklerna i ryggen.

Eftersom det är obalans i ryggens muskler så blir musklerna starkare på ena sidan och drar hårdare. Detta är vad jag förstår det som varför ryggen blir mer och mer sned. Genom att öva upp de andra musklerna kan man alltså häva denna effekt. 

Jag har läst på många amerikanska bloggar framför allt om denna metod men det är inget jag tittar närmare på. Många är helt emot kirurgi och kämpar alltså för att få fram denna metod i ljuset. Hur effektiv den är har jag ingen aning om, men enligt vissa har deras ryggar blivit mycket rakare av att ha gjort övningar i ett antal veckor!





Den översta bilden visar en tjejs rygg vid två olika tillfällen. Den första var ifrån innan hon började med The schroth method och mätte ca 55 grader. Den till höger visar hennes rygg efter att hon hållt på med metoden ett tag och mäter då ca 35 grader. 
Den nedersta bilden visar en 5 årig kille från innan han började tills 8 veckor med metoden. En enorm skillnad på båda dessa bilder!

Frågan är då hur bra detta egentligen funkar? Vad jag kan se uppnår många väldigt bra resultat, men är detta något som går tillbaka när man slutar att träna? Det känns inte som någon långsiktig lösning om jag ska vara ärlig. Många kallar detta för ett bra alternativ gentemot kirurgi men jag måste säga att det argumentet inte håller. Ryggen kommer aldrig att bli lika rak och jämn som vid en operation, och vid en operation kan man även vara ganska säker på att ryggen håller sig i samma läge. Med denna metod kanske resultatet börjar svikta efter ett tag. 

Vad tycker ni? Är det någon som testat? Kommentera gärna!

Här är en liten video om metoden:
 
 
Mer info finns att läsa på http://www.schrothmethod.com/

Ortopedmottagningen

Idag har jag fått vara en heldag nere på ortopedmottagningen. Idag var det skoliosmottagning och ryggmottagning så jag har fått se lite av båda delarna. 

Under förmiddagen fick jag vara med inskrivningssköterskan på en inskrivning inför en skoliosoperation. Kände igen mig så väl i allt som sades och gjordes. Jag kunde också dela med mig av lite erfarenheter till Johanna (sköterskan) eftersom hon ville kolla lite hur jag hade upplevt operationen och vårdtiden efter osv. Fick även ta lite venprov på en patient! (alltid lika kul). Jag tycker det är kul att komma ut och se lite andra saker förutom vården på avdelningen. Det känns som om jag har lite koll nu iallafall på allt som sker från att personen undersöks till att den är opererad och får åka hem! 

Under eftermiddagen var det bara mottagning och då fick jag först gå med Christian, en utav läkarna som opererade mig. (Han kände igen mig när jag väl sa det haha). Dock har han inte skoliospatienter men det var riktigt kul att se annat än bara skolios! Det var väldigt mycket problem med bensmärta osv orsakat av ryggen. Även om inte läkaryrket är något som lockar var det väldigt intressant att få se läkarna undersöka, samtala och ställa diagnoser! 
Bad även om att få gå med Klas, min gamla läkare som jag hade innan jag opererades. Fick se lite skoliosundersökningar osv. Jättekul det med! Det är lite kul, för Klas är jag "Den spegelvända". Han kommer aldrig att glömma mig och min syster med våra spegelvända ryggar! ;) 

Passade även på att fråga Klas angående hur länge man ska ha ont i ryggen, bara så att jag vet ungefär hur lång tid det kan ta för det att försvinna! Han var snäll nog och tittade lite på min rygg samt röntgenbilder då jag sa att jag hade ont vid ena staget! Så, allt såg bra ut på bilderna, han kunde också känna staget och förklarade lite vad han trodde att det möjligtvis kunde vara som gjorde ont. Dock visste han inte säkert hur länge man skulle ha ont men efter ett år skulle man inte ha ont iallafall! Det kändes skönt att jag kunde fråga honom, så att jag slipper gå och undra fram tills i april när jag ska träffa Rune nästa gång! 

En dag med sjukgymnasten

Idag har jag gått med sjukgymnasten Lotte hela dagen uppe på avdelningen. Det har varit väldigt intressant att se och jag är glad att jag fick möjligheten att göra det! Dock saknade jag undersköterske arbetet lite. Idag har jag bara tittat på. 
 
Det roliga var att det idag skrevs in två tjejer som skulle få korsett. Tydligen gör dom inte bostonkorsetter till idiopatiska skolioser längre utan endast nattkorsett. Gud vilket framsteg! Inga ungdomar som plågas med korsett 23 timmar per dygn längre! (Här i Göteborgsområdet). Även om de fick prova in en nattkorsett kunde jag ändå känna igen allt så väl. Om de bara visste vilken plåga de kommer att gå igenom inatt! Första natten med korsett är hemsk! Eller, den var iallafall för mig. Kände att jag inte bara kunde slänga ur mig att jag haft korsett så jag sa aldrig något om det. Tjejerna skulle få dela på ett två sals rum och deras föräldrar fick därför sova hemma. Vilken tur att dom skriver in två tjejer åt gången så att man kan ha någon att prata med om det :)

Imorn ska jag vara med nere på skoliosmottagningen! Det ska bli såå kul :) Ska på förmiddagen vara med Sköterskan Johanna som sköter inskrivningarna inför operation och på eftermiddagen ska jag få vara med undersköterskor osv och kanske även läkare. Spännande!
Så, om någon ska till Skoliosmottagning på Sahlgrenska imorn så ses vi där!



Ledig

Idag är jag ledig från praktiken eftersom vi jobbade helg. Fick därför säga hejdå till min fina Janna igår, eftersom det idag är dags för henne att åka hem. Hon har varit så duktig, kämpat som en riktig krigare! Hennes mamma har nog varit ett stort stöd för henne tror jag! Båda har varit så fina, lite sorgligt att säga hejdå!

Nu har alla lämnat mig. Först Saga, sen Jennifer och nu Janna. Så fina människor alla tre som gjort att min praktik blivit till den bästa! Tack för att jag fått vara med hos er!  Och tack ännu en gång till Jennifer som lät mig vara med under operationen! <3

Träffade en sköterska från ortopedmottagningen igår. Hon skulle hjälpa oss att fixa så att jag får vara med nere på ortopedmottagningen en dag nästa vecka. Det ska bli jättekul! Det lutar mot att det blir på skoliosmottagningen eftersom det var mest att göra då. Såå kul! Där träffar man ALLA med skolios. Inte bara de som ska opereras utan även de som bara ska kolla ryggen, eller de som ska få korsett osv. Så jag håller tummarna att det blir så!

Idag ska jag skriva lite på min Apu uppgift samt åka in till stan och träffa en klasskompis. Vi ska vaccinera oss inför vår resa till Indien i december! 
 
 

Skav

Är så sjukt trött så orkar inte skriva något väldigt inlägg idag haha! Ville bara säga att det är så sjukt jobbigt med mitt högra stag! I höjd med Bh bandet skaver staget inifrån varje gång jag har rört på armarna framför mig under dagen! Det är svårt att besrkiva annat än att det skaver på huden inifrån. Snälla låt detta bli bra!

Fick höra skräckscenario från min handledare när jag berättade att jag hade ont av staget. Det var inte jättevanligt men händer att patienter kommer in och får ta bort sina instrument i ryggen pga de har ont av dom. När jag nämnde min rygg sa hon ba ja, om du skulle behöva ta bort dom nu skulle du få gå med en korsett. (Eftersom fusionen inte läkt förns ett år). Haha kan ju säga att höll tyst om min rygg sen ;)-
 
 

A bad day

Idag var ingen bra dag. Vet inte vad jag ska säga mer. Mitt självförtroende var på botten och det kändes som att allt jag gjorde var fel, och jag kände mig så himla dum när någon sa till mig att göra något och jag inte fattade vad de menar eftersom jag aldrig gjort det innan. Igår kändes allt så bra, nu känns det som om jag aldrig kommer att bli en undersköterska, i vilket fall ingen bra en. 

Tror att det kan bero på att min handledare försöker få mig att utvecklas och låter mig vara ganska självständig. Dock är jag väldigt osäker som person och om jag inte vet hur man gör eller hur andra vill att man ska göra känner jag mig så otroligt osäker på hur jag ska göra. Jag känner mig nästan övervakad, som om allt jag gör är ett test på hur bra jag är. Att ha någon som bara står och ser på och övervakar varenda liten rörelse gör att jag känner mig som världens sämsta. Jag hoppas att jag hittar min nyfikenhet och lust till att lära imorn igen. Är så frukansvärt trött också. Att gå upp 04:30 varje dag och inte komma i säng förns runt 12 är tufft. 

Tråkigt inlägg. Ska försöka variera mig lite, men just nu är det mycket med praktiken! Ikväll har två nya skolios patienter skrivits in och imorn bitti ska de till operation. Ska bli spännande att se vad det är för människor :)

Helgpass

Denna helgen har jag min praktikhelg vilket innebär att jag ska ha en helg på praktiken vilket blev denna! Så imorse var det till att gå upp lika tidigt som alla andra dagar. Jag hatar att gå upp tidigt, verkligen hatar det! Jag har sjukt svårt för att komma ur sängen och varje morgon frågar jag mig själv hur jag ens orkar genomlida en hel dag. Men, när jag väl är framme på Sahlgrenska är tröttheten som bortblåst och jag njuter av dagen till 100 procent! 

Idag var det Jennifers sista dag på sjukhuset! Hon mår nu tillräckligt bra för att klara sig hemma! Lite tråkigt tycker jag allt, (det har vart väldigt kul att få lära känna er båda Jennifer och Merja)! Men, jag hoppas att det inte är sista gången vi ses! :)

Janna har idag blivit slangfri. Stackarn var livrädd när dränet skulle dras, kände mig lite skyldig till att ha skrämt upp henne. Hon låg och skakade så rädd var hon. MEN det gick hur fint som helst. Marlene drog ut dränet snabbare än blixten så Janna hann inte känna något förns det var borta! Jättebra! 
Alla enkelrum var upptagna när Janna blev inlagd så hon fick ta ett enkelrum utan toalett som egentligen tillhör andra sidan av avdelningen. Nu har hon fått ta över Jennifers och Sagas gamla rum där det finns toalett, så nu slipper hon gå ut på toaletten i korridoren! Det hade jag tyckt vart väldigt skönt iallafall, för när man mår dåligt, då är det skönt att ha en egen toalett. Speciellt när magen ska igång haha...

Fick några bilder på oss alla tre innan Jennifer skulle åka hem. Ja vad ska man säga, två kameror resulterade i att alla tittade åt olika håll, såå jag väljer denna bild som ser lite sådär lagom okej ut när jag inte förstör bilden och tittar åt fel håll ;) Tycker den ser lite, ja jag vet inte, omsorgsfull ut. Fint ska det va!




Jag är så otroligt glad att jag fått träffa både Saga, Jennifer och Janna under den tiden jag haft min praktik. När Janna lämnar mig har jag ingen mer som jag känner på ingång, men vem vet! Kanske träffar fina nya människor med skolios, det är ju några varje vecka som ska in!