Skoliosträff i Göteborg 24/11

Ja nu var det åter igen dags för mig och Janna att annordna en liten träff här i göteborg. Alla från hela Sverige med skolios är mer än välkomna! Anledningen till att vi har i Göteborg är eftersom både jag och janna bor i/utanför Göteborg. Det var även en ganska stor efterfrågan på det i somras när jag och Hazal hade en träff i Stockholm, att många hade närmre till Göteborg så, nu var det fixat! :D
 
Hoppas att så många som möjligt kan komma, och som vi sagt tidigare. Ge gärna förslag på aktiviteter som skulle passa även om det skulle vara en regnig dag! :)
 
Slänger in en vacker bild på mig och Janna från min praktik/hennes operation
 
 
 

Ont, så ont

Denna smärtan skulle kunna få mig att gå under. Så fruktansvärt jobbigt att ha så ont hela tiden. Det som får mig att orka är vetskapen om att snart, snart kanske jag kan bli smärtfri igen! Snart...

Sjukgymnast!

Hejsan! Hur mår ni? Jag hoppas att det är bra med er, själv mår jag grymt bra! 
 
Pappa blev trött på att jag aldrig tog tag i att ringa och boka tid hos en sjukgymnast så han gjorde det istället, snäll som han är! :)
Jag fick tid efter en vecka och när jag väl var där var det bara äldre personer så jävla kul haha alla tittade lite märkligt på mig och jag blev så himla uttråkad i vänterummet och tittade på när de tränade, så jävla söta, smälter!
 
Iallafall, väl där inne började hon ställa frågor om hur länge jag hade min korsett, kollade min rörlighet och frågade vart jag hade ont. Jag har problem med att vrida mig åt vänster, det tar stopp så vi försökte hitta bra övningar. Men det värsta av allt måste nog vara HÅLLNINGEN! Hon bad mig att sitta på sängen helt plötsligt och jag tänkte verkligen inte på att jag skulle sitta rakt, jag var så jävla framåtlutad! Sjukgymnasten som var mycket trevlig och rolig blev förstås mycket besviken och tjatade att jag skulle sitta som på en häst. Allt gick ut genom det andra örat haha! Glömde bort det typ efter en sekund..
 Så småningom fick jag testa lite övningar och JÄVLAR vad det kändes i varenda svaga muskel i min rygg, helt sjukt! Jag testade massa övningar och vi kom fram till sex styckna som jag skulle försöka göra varje morgon och kväll. Hur tror ni att det går med det då? Jo, så dåligt har bara tränat EN enda gång sen dess och det var ju ändå för kanske två veckor sedan. Så dålig jag är, men jag kände liksom att det gjorde alldels för ont efter att jag tränat och hon berättade att om det gör ont ska jag vila i några dagar, kroppen kommer så småningom att vänja sig vid det i och med att jag är så svag nu. 
Jag gick därifrån mycket nöjd iallafall och med en grov träningsvärk typ (inte så konstigt med tanke på hur otränad jag är)
Måste bara dela med mig av en liten rolig sak, haha..  Jag tog bussen precis utanför själva mottagningen och eftersom jag satte mig ned och väntade på min buss tänkte jag på min hållning ( det hade tydligen fastnat i huvudet trots allt) då jag visste att hon kunde se mig från sitt fönster ;) Ville inte att hon skulle ringa och skälla ut mig liksom haha.. Äntligen har jag tagit tag i det ialalfall och det känns mycket bra ;D 
Jag har markerat vart jag fick ont under hela träningspasset så övningarna ska göra att jag kan gå runt på stan utan att känna mig svag i ryggen + att smärtan inte ska komma lika lätt! 
 
Ta hand om er och kämpa på, ge aldrig upp! 
 
Styrkekramar från Hazal!

Tankar

Vaknade klockan tre men lyckades sova lite oroligt fram till 06:30. Det är lördag och min första sovmorgon och jag vaknar så här tidigt.

För mycket tankar och känslor snurrar runt i mitt huvud och moler ner i magen. Jag tror att verkligheten kom ikapp mig nu i natt. Jag ska opereras igen. Jag ska ha kateter, dränage och massa mediciner igen. Jag ska ligga på operationsbordet igen och jag ska läka ett sår på ryggen på nytt.

Som sagt, många tankar som irrar omkring huvudet.


Allt om mitt läkarbesök och min nästa operation

 
 
Ett litet videoinlägg om dagen. Kort och gott pratar jag om vad som sades idag på mitt läkarbesök. För er som inte orkar/kan se så berättar jag att jag ska operera bort mitt vänstra stag i början på december. 

En ny operation

Är lite halvt chockad berättar allt ikväll när jag kommer hem


Rätten

Haha jag dör!

Är i rätten nu för att gå på rättegång med skolan. Dom har en säkerhetskontroll precis som på en flygplats. Var helt inställd på att det inte skulle pipa när jag gick igenom men det gjorde det minsann.

Säkerhetsvakten fick ta en sån grej över hela kroppen och när han kom till ryggen började det att pipa. Jag skrattade så att jag grät och fick förklara för killen att jag hade skruvar i ryggen och då ville han känna igenom ryggen bara och sen fick jag gå! Nu vet jag att jag måste skaffa intyg innan jag ska flyga till Indien!


Brygga

Innan operationen hade jag tänkt ta en bild för att jämföra hur mycket jag skulle kunna böja efter. Nu har jag tyvärr ingen före bild men såhär ser det ut idag snart 7 månader efter operationen. Jag kommer aldrig att kunna göra lika fina bryggor som andra men det här duger gott och väl! :D


Ett klipp från skoliosträffen i somras!

Gud vad jag saknar! Det här är lite från frågesporten vi hade!
 
 

Robot leg

En tjej som jag känner opererade sitt knä i augusti. Efter operationen fick hon ha på sig en grej runt benet som skulle hålla allt på plats. Fick testa detta robot leg och jag låste säga att det påminde om en korsett ;) benet var liksom fast!

En ben-korsett skulle jag kalla det ;) fick inte på långa vägar lika hård eller obekväm haha!


Ångest

Har ångest över denna smärtan. Folk säger att jag bara ska vänja mig vid smärtan, att det kanske inte går att göra något åt. Är det meningen att man ska gråta varje kväll? går livet ut på att ha ont varje dag, så ont att man inte kan göra något annat än att ligga hemma i sängen?
 
Jag är så rädd, så otroligt rädd för vad Rune ska säga på torsdag. Jag tänker på hur jag ska orka leva om dom inte hittar något fel, eller ens vet vad det kan vara. Vill inte bli den som inte blir tagen på allvar. Jag vill få hjälp, nu. Dagar som denna undrar jag hur jag ska orka till nästa dag. Hemska smärta, låt mig vara. 

Veckans läsare: Sabina

 
Hej!
 

Jag heter Sabina, är 24år och bor i lilla Smedjebacken som ligger i Dalarna. Jag som person är väldigt glad och trevlig tjej som ägnar mycket tid i stallet där jag trivs enormt mycket. Jag har alltid varit en sport intresserad tjej som har hållt på med många sporter som bl.a. Fotboll, innebandy
volleyboll, handboll osv men nu ligger all tid till själva ridningen och min egna häst. Men som dom flesta kanske inte vet är att jag har skolios. När jag fick reda på att jag hade just
skolios var jag ca 7-8 år gammal då min skolläkare misstänkte att jag hade detta och skickade mig vidare till en läkare för röntgen och mkt riktigt hade jag skolios. Under dom här
ca 17-18år jag har vetat att jag har detta är det inget som har "stoppat" mig för att jag har en rygg som är sne. Jag lever precis som alla andra människor som inte har skolios. Många läkare har sakt att ridningen är 
väldigt bra för dom som har skolios då man är "tvungen" att sitta rakt och stärka upp ryggmusklerna. Hur många grader jag har på min rygg kommer jag faktiskt inte ihåg då min "sista" röntgen var året 2005 och då 
hade ryggen blivit "bättre". Men har gått vid en sjukgymnast för att träna upp en del muskler då jag är starkare på en sida av ryggen.

För er som vill besöka min blogg kan göra det på denna blogg : smebacksflikka.blogg.se
Jag bloggar ganska mycket men lite mer läsare och kommentarer kanske gör mig lite mer sugen på att blogga ännu mer! Besök min blogg iallafall! <3

Min mejl: SabinaMannerhagen1@hotmail.com
 
Vill du också bli veckans läsare? Mejla Jul-ia.s@hotmail.com

Vinnarna!

Nu har jag äntligen haft tid att skriva ner vinnarna! Ursäkta att det har dröjt lite! Det har varit väldigt kul att ni velat vara med, och jag önskar att alla kunde vinna, men tyvärr är det ju bara tre vinnare, och dessa tre lyckliga är:


första pris: Malin
Andra pris: Emma Van den Akker
Tredje pris: Sanna
 
Ett stort grattis till er! 
 
Ni som vunnit, mejla Jul-ia.s@hotmail.com med era kontaktuppgifter (Namn och adress) så att jag kan skicka era vinster! Använd samma mejl som ni lämnade i tävlingskommentaren så att jag kan se att det är rätt person :)

En tid den 25

Fick ett samtal till sist från Sahlgrenska. Sjuksköterskan Sara som jag pratade med i fredags hade pratat med Klas. Klas tyckte dock att Rune skulle behöva kolla på det eftersom det är han som opererat, så han överlåter mig nu till Rune. Lite tråkigt, men jaja. Rune var dock ledig i en och en halv vecka framåt så jag kunde få en tid först den 25 oktober. Det känns väldigt jobbigt men jag får försöka härda ut. Det känns väldigt skönt iallafall att ha fått en tid, så nu har jag något att se fram emot iallafall istället för att  sväva i ovisshet. När jag kommer dit den 25 har det ju faktiskt också gått en månad sedan jag var där sist, precis som Klas sa att jag skulle vänta. 
 
Det känns iallafall väldigt skönt att dom är så snälla. Sara är väldigt gullig och förstår mig verkligen och försöker fixa allt så bra som möjligt! 
 
 
PS. avslöjar vinnaren poå tävlingen imorn. Har fullt upp nu! 

Helgen

Har jobbat mina 22 timmar nu denna helgen och jag kan inte säga att det gått bra, men jag överlevde ju trots allt. Hade sjukt ont, speciellt igår. Funderade flera gånger under dagen på att ge upp och åka in till akuten och få något som kunde lindra smärtan, eller bara ge mig någon hjälp. Dock är det ju inte bara att åka dit hur som helst. Mina sötisar på jobbet behöver mig där och jag behöver pengarna.
 
Nu kanske ni tänker att jag är dum som jobbar, men jag känner att jag kan lika gärna ha ont på jobbet som hemma. Inget blir bättre av att jag är hemma, inte ens att vila hjälper. Åhh jag får panik på det här.

En påminnelse

Glöm inte tävlingenAnmäl er i kommentarsfältet för tävlingsinlägget. På söndag kväll avslutas den så passa på! :)
 

12 oktober

Idag ringde Sara mig ifrån skoliosmottagningen. Eftersom det var fredag eftermiddag hade läkarna gått hem men vi kom överens om att hon skulle prata med Klas på måndag och därefter ringa upp mig. Om det var för olidligt fick jag söka akut under helgen, men så farligt tror jag nog inte att det ska bli, även om det lockat mig när jag haft som mest ont under kvällarna!

Hon tyckte iallafall att det lät som om dom behövde kolla på det igen eftersom jag tar så mycket tabletter och inget hjälper. Känns skönt att ha pratat med henne iallafall så att man vet att det är något på g. Hoppas att smärtan försvinner mirakulöst under helgen så att jag slipper åka dit igen haha... Jag hade inte skämts i vanliga fall men med tanke på att det bara är en månad sedan jag hade min praktik där känns det pinsamt att springa där hela tiden, speciellt när dom inte hittar något fel :(


11 oktober

Mamma ringde till ortopedi direkt idag och fick prata med någon där. En sköterska skulle ringa upp idag eller imorn för att prata mer, men dom ringde aldrig idag så jag hoppas det blir imorn då! 

Dum som hon är så ger hon inte mitt nummer. Det hade känts bättre om dom ringde upp mig och pratade med mig precis som dom gjorde förra gången, istället för att prata med mamma som faktiskt inte har så stor koll. Jaja. Känns skönt att det är något på G iallafall!
 
I helgen ska jag jobba ett 13 timmars pass på lördag och 9 timmar på söndag. Hoppas för mitt liv att ryggen är på min sida! 

Fruktansvärda smärta

Helt ärligt vet jag inte hur jag ska klara detta. Smärtan blir bara värre och värre, en djup molande/ilande/bultande smärta som är olidlig. Många av er kan säga att det går över, men en sån här smärta har jag aldrig känt innan. Legat i en timme och försökt sova, men har alldeles för ont och inga tabletter hjälper mig ett dugg. Har tryckt i mig tre oxycontin och legat med en värmekudde på ryggen men inget hjälper.

Slutade gråtandes hos mamma som lovade att ringa Sahlgrenska imorn. Vad ska jag ta mig till... Jag vill verkligen inte behöva ringa dom igen, jag skäms. Men, vad ska jag göra? Jag måste få hjälp, annars kommer jag snart att dö. Depression är inte långt borta.


En fråga från Johanna

Johanna Wikblom 
Hej! 
Jag fick min boston korsett i torsdags och jag har väldigt ont när jag har den på mig, efter ungefär 1 timme så vill jag bara ta av mig den. Det gör så ont i ryggraden tycker jag. När går det över/när vänjer man sig vid den? 

Kram Johanna 
 

Svar: 
 
Vad roligt att du lämnade en kommentar! Förstår dig precis, hade precis som du väldigt ont i början! Detta kommer att gå över om ett par dagar, det är bara att kroppen är ovan vid den nya situationen med en ihoptryckt rygg och bröstkorg! :) Så jag skulle säga från ett par dagar till några veckor, det är väldigt olika från person till person. För mig tog det nog max en vecka! :)
 
Lycka till med din korsett och du är alltid välkommen att fråga mig om du undrar över något! :)

Gymnasiemässan

Om någon av er som läser bloggen bor i Göteborg och ska gå på gymnasiemässan, så kika förbi Ale gymnasiums stånd! Ikväll är det jag som representerar VO så kom förbi om ni är intresserade! :)


Spexfoto

Nu kör vi! Op3a


Ingen förstår

Världens sämsta dag..

. Ont som bara den och tabletterna hjälper inte ett piss, Jag blir bara yr och mår dåligt av dom.

Fick paket idag. Vill så gärna vara klar med skolan och börja jobba nu!


Massage

Eftersom jag går på omvårdnadsprogrammet så läser jag ju en del sjukvårdskurser osv. I tvåan hade vi massage en gång i veckan fast bara en lös där man rörde vid ryggen så att säga. Nu i trean är det djupmassage på schemat och detta ska göras varje fredag, igår var den första.

När jag först masserade min kompis tänkte jag att hur ska det här funka på min rygg? Det var mycket tryck runt ryggraden osv. Dessutom är jag suuuuuper kittlig.

När det var tur att byta sa jag till min lärare och kompis att dom fick vara lite försiktiga runt ryggraden bara, så det gick fint. Min kompis gjorde som vanligt men lät mig säga till när det gjorde ont så det var bra! Det som var mest jobbigt var nog att det kittlades så haha. Nä, men jag kände hur hennes fingrar och huden rullade över stagen och det gjorde ganska ont på vissa ställen där jag har ont sedan tidigare. Hon tyckte att det var lite läskigt att känna stagen på vissa ställen ;)

Får se hur det går nästa vecka! 

Tävling!

Jag har länge funderat på att ha en tävling här i bloggen och har äntligen fått möjlighet till det! Eftersom de flesta som faktiskt läser bloggen också är tjejer så är det här perfekt! :) Det är i Samarbete med min vän som äger http://makeuplagret.se som jag fått möjligheten att starta denna tävling!


Denna tävling är alltså i samarbete med Http://Makeuplagret.se och sminket är från märket bonifit. Det kommer att vara tre vinnare så att chansen att vinna blir lite större! :)

Vinsterna:

1:a pris: En ögonskugga, en rouge samt en silvrig eyeliner.

2:a pris: En eyebrow powder och en ögonskugga.

3:e pris: En ögonskugga och ett läppglans.

Regler: 

För en lott: Lämna en kommentar om att du är med och tävlar!

För två lotter: Lämna en kommentar om att du är med och tävlar samt skriv om tävlingen på din blogg och länka till vår blogg och http://Makeuplagret.se. 

OBS! Glöm ej din mejl så att jag kan kontakta dig!

Lycka till!
 

Avslutad!

6 månader!

Idag är det exakt ett halvår sedan jag opererades. Sjukt, visst är det? Den bästa dagen i hela mitt liv om ni frågar mig! Det var dagen då mitt liv förändrades till det bättre. Även om jag har väldigt ont nu så ångrar jag aldrig operationen!

Jag är nu fri att springa och göra nästan vad jag vill, tex vara med i skolidrotten osv. Dock har jag ju ingen idrott längre så det blir inget med det haha! Men vem vet, jag kanske får för mig att signa upp mig för någon innebandy turnering eller liknande någon gång. 

Det jag ska vänta med tills det gått 9 månader att göra är att spela tex matcher där man riskerar att skada sig. Man ska helt enkelt vänta med sådant som innebär en väldig kraft där man riskerar att ramla eller liknande. Tror även att det gäller vissa åkattraktioner på liseberg men det var inget som hindrade mig i somras så haha. Känns lite mesigt om ni frågar mig!

Iallafall, 6 månader. Det är svårt att inse att jag faktiskt gick igenom denna stora operation. Det känns inte som jag gjort det längre, det känns liksom så länge sen. Jag har på något vis lagt operationen lite bakom mig nu. Innan tänkte jag på det varje dag, tänkte på hur min rygg såg ut och ja. Nu tänker jag inte på det på samma sätt. Det ända som gör sig påminnt är ju den förbaskade värken. Hoppas på att den gått över inom en månad...

Och i brist på bilder får ni en gammal som ni säkert sett tusen gånger ;)


Frågor från Sanna som ska opereras

Hej, ja nu kommer mina små frågor.. 

*Är de något speciellt som är extra bra att ha med sig på sjukhuset?

*Vad är bra att ha för slags skor?(på sjukhuset) 
 
*Är de svårt med knyt skor?
 
*Var DU nervös innan operationen?, känner mig lite dum för att jag går runt och oroar mig 24/7 
 
*Hade du svårt att berätta för dina klasskamrater om att du skulle operera dig? ge gärna några tips för vet liksom inte hur jag ska berätta de
 
 
 
Ja de va väll de som satt på huvudet just nu men, ja om de är något mer som är bra att veta om operationen så skriv de gärna !
kram

Svar:

*Hm jag kommer inte på något extra bra så, men det är väldigt skönt att ha ett par mjukisbyxor tycker jag, men nästan allt finns att låna! Kika i denna kategorin på min lista http://julhaz.blogg.se/category/ska-du-opereras-kika-har.html så får du nog med dig allt du behöver! :)

*Det kan vara bra att ha ett par tofflor eller liknande att ha på fötterna när du ska ut och gå i korridoren, annars funkar det med strumpor också :)

*Det kan vara svårt med knytskor direkt efter operationen så jag råder dig att ta några andra skor ;) Jag hade på mig ett par nya converse som en sköterska fick kämpa med att få på mina fötter när jag skulle ut en sväng. Så ja, skor att bara stoppa fötterna i är bäst! Efter ett tag när du vart hemma så kommer du att lära dig att nå fötterna och knyta skorna igen!-

*Jag var lite nervös hela tiden men det var nog först när jag var på sjukhuset som man kände att det faktiskt var på riktigt, att det skulle hända! Du ska absolut inte känna dig dum, självklart är man nervös när man ska göra en sån stor operation! <3

*Jag har varit öppen med min skolios från början och alla visste att jag skulle till läkarn osv så för mig var det inte alls svårt att berätta! :) Det kan vara lite knivigt, du kan ju berätta för dina närmsta vänner först och sen berätta när ni sitter i mindre grupper så att du inte behöver ställa dig inför hela klassen och prata om din operation om du inte känner för det. Allra bäst är nog Facebook haha. Då ser alla utan att man behöver berätta för varenda människa. Men som sagt, berätta det för de du känner dig bekväm med så sprids det av sig självt! :)*

*Kommer inte på något just nu som jag kan skriva, men om du kommer på någon mer fråga är det bara att smsa eller mejla eller liknande. Säg till om du inte har mitt nummer om du vill ha det :) Lycka till Sanna det kommer gå superbra! Hoppas vi ses någon gång igen!