Jag lever och mår bra!

Orkar inte skriva allt för mycket nu men ska försöka uppdatera er lite. Fick komma ner till operation 08:40 imorse och sövdes 09:15. En jättetrevlig manlig narkossköterska var det! 
Talade om mycket noga att jag ville ha kateter och att skruvarna skulle sparas och det skulle han fixa! Dom skrattade gott åt mina blåmärken på armarna efter att jag och en kompis övat på att sätta nål på varandra. 

Sövningen gick bra och när jag vaknade talade de om att de hade ringt min arbetskamrat och att hon var påväg till uppvaket och då var jag fortfarande så borta att jag inte fick upp ögonen utan ropade bara att jag hade ont! Fick morfin och det blev lite bättre men jag kämpade för mitt liv för att få upp ögonen tills Camilla kom så att jag kunde prata med henne och inte vara så osocial. 
Lyckades slå upp ögonen när hon kom och då grät jag massa tills hon sa att om jag grät fick jag henne att gråta också så då lyckades jag skratta lite i allt elände och mest för att jag själv kände att jag var så groggy. Camilla hade 4 ögon så borta var jag haha. Kämpade för mitt liv för att hålla mig vaken trots att hon sa till mig att sova. Det är verkligen sjukt jobbigt att var så trött att man inte kan hålla ögonen öppna. 

Grät för minsta lilla gjorde jag också trots trevlig sköterska. Fick syn på min favorit från förra operationen, Morgan som var så snäll mot mig och hade hand om mig när jag vaknade efter förra op. Frågade om jag fick prata lite med honom och jajamen. Han kom inte riktigt ihåg mig men han tyckte nog att det var roligt att höra att jag uppskattade vad han gjort för mig då! 

Väl uppe på avdelningen började jag piggna till lite och Camilla satt med mig hela tiden. Mamma ringde och bråkade med mig som vanligt men orkade inte med henne. Till middagen fick jag sitta i sängen och äta med haklapp och jag har nog aldrig känt mig snyggare än då! Fick inte i mig mer än två makaroner men alltid något. Jag skulle bett Camilla ta kort haha. Till kvällsfikat satt jag uppe på sängkanten lite snabbt och åt en rostad macka. Kändes skönt att sitta lite. Bad om att få gå en sväng på kvällen när Camilla hade gått och det vart yrt men gick bra. Vände bara utanför dörren. När jag satt mig i sängen igen kände jag hur det rann något längs ryggen och då hade det börjat blöda från ryggen ner i trosorna haha. Mysigt! Så det blev bara till att duka upp för såromläggning och fixa det. Jag hade fått ett dåligt förband som inte ens var plastat så inte konstigt att det blödde igenom. 

Har mått helt okej bra idag men nu känns det lite värre. Brukar alltid må bra första dagen så blir det värre andra. Min rumskamrat är så hög på allt morfin att hon snackar goja hela tiden och till och med i sömnen fortsätter hon och ropar på mig. Suck. 

Jo förresten! Det var inte Rune som opererade mig utan voitec. Han kom till uppvaket när jag var lagom borta och talade om hur det hade gått vilket var väldigt skönt. Han sa att en skruv, skruv nummer två uppifrån var lös och att steloperationen inte riktigt läkt mellan kota 7 och 10 så att det gick att rucka på ryggraden där, den var alltså lite rörlig där så han fixade till och gjorde om det där! Jag VISSTE att något var fel. Skönt med bekräftelse och att jag faktiskt får bekräftat att det inte bara är något jag hittat på. Det var fel på ryggen inte på mig. Så skönt! 

 Uppdaterar mer imorgon! 






KOMMENTARER

Kommentarer
Madelein Larsson Wollnik

Låter tufft! Krya krya!

Svar: Tack snälla!
Skoliosbloggen

2014-05-02 20:37:07
URL: http://madelein.se/
Elina

Starkt gjort!
Ser ju inte ut som det trevligaste precis, så diggar att du ändå lyckas liksom... Vara glad! <3
(Låter skitskumt men du kanske fattar ändå eheh) Kram!

Svar: Tack snälla!
Skoliosbloggen

2014-05-02 20:48:31
URL: http://elinaedsberger.blogg.se


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)


URL/Bloggadress: (om du har)


Kommentar:
:-) :-( :-P :-d :-O ;-) ;-s ;-( :-| :question: :rolleyes: :love: :blush: :mad: :cool: :tired: :bigeyes: :thumbup: :thumbdown: ;-P


Trackback