Idag har jag gått med en av mina riktiga handledare. Blir väldigt förvirrad när alla lär mig olika. Vissa säger att jag ska klämma på fingret vid kapillärprov medans andra säger att jag inte får klämma alls osv. Stack samma stackars patient i fingrarna idag igen, 2 gånger blev det och alldeles för lite blod, min handledare lyckades knappt hon heller. Han måste ha väldigt lite blod i fingrarna haha! Tycker synd om honom som får agera min nåldyna. Dock tror jag att han har värre smärta i ryggen osv. 

Det bästa idag var att jag fick följa med en patient ner till operation. Det var en kille som tidigare gjort skoliosoperationer men nu skulle fixa lite pga komplikationer. Han var riktigt glad över att jag följde med honom och hans mamma var världens snällaste! Vi hade mycket att prata om, speciellt om skolios osv. Jag fick vara med nere på pre op där dom sätter nål och förbereder inför sövningen. Han hade samma sköterska där nere som jag hade så det berättade jag för henne och det tyckte hon var jätteroligt! Träffade även Per, en av 3 skoliosläkare här på Sahlgrenska. Han är den enda jag aldrig träffat! Killens mamma var snabb med att tala om att jag också var en skoliospatient och då granskade han mig från topp till tå, och frågade vilken läkare jag hade haha! 

Iallafall. Fick ta på mig en fin lila mössa och killens mamma fick en grön rock och en likadan mössa när vi skulle in i op salen. Det var samma som jag opererades i, riktigt häftigt! Killen ville inte riktigt hålla masken med syrgas över munnen och efter att många tjatat på honom fick hans mamma tala om för honom att jag kanske var intresserad av att lära mig. Så när inget bet på honom fick jag stiga fram och stå bredvid honom och snällt be honom att visa mig hur masken fungerade. Då lättade han upp och tog masken över ansiktet och somnade efter någon minut. Riktigt häftigt att se hur allt gick till! 

Den dagliga updaten om Saga då. Idag har varit en myyyycket bättre dag för Saga. Hon har återhämtat sig efter svackan och har idag blivit av med alla slangar osv. Hon har ätit lite bättre, varit pigg och glad samt tagit en rekordlång promenad i korridoren. Så duktig! Har fått säga hejdå till henne idag då hon kanske skrivs ut på söndag, och min nästa jobbdag är på måndag! Riktigt go och glad tjej och det har varit så himla kul att få se hennes "resa" genom det här. Vi har något gemensamt liksom och det kan ingen ta ifrån oss. Dessutom har hon opererat exakt samma kotor som jag, så då är det ganska lätt att säga hur hennes rörlighet kommer att vara sedan! Så, när du läser detta Saga: Det har varit Jättekul att träffa dig och du är en superstark tjej. Jag hoppas på att få höra mer från dig när du kommit hem så att du kan berätta hur din rehabilitering går! <3